Monas pusselbit

Hur ensam kan man vara?
Är det möjligt att man kan vara så ensam att man kan bli sittande död hemma på toaletten
och det tar flera månader tills någon upptäcker det?
Stackars människa som levt så ensam att ingen saknat henne och funderat över vad som hänt.
Grannarna kan ju inte veta om hon åkt iväg någonstans, men det måste väl finnas någon sorts
anhörig som funderar och hyresvärden måste väl fundera över hyran.
Låt mig aldrig bli så ensam!

Vad glad jag blir när jag läser sånt här.
Ungdomar som vill agera och hjälpa andra ungdomar, som verkligen gör något av sin och
andras situation. Vi måste inse att vi lever i ett samhälle där det finns alla sorters människor
från olika kulturer och länder. Vi måste kunna leva tillsammans och ta tillvara dom goda
delarna från alla håll, inte dela upp oss i blattar och svennar.

Lika glad som jag blev när jag läste förra artikeln, lika förbannad blir jag när jag läser om
Försäkringskassan. Stackars människor som jobbar där.
"För en månad sedan fick vi ett skriftligt meddelande från huvudkontoret att personalen på
nationella försäkringscentran "ska undvika direkt kontakt med de försäkrade".

Det kan tilläggas att vi har enheter där tiden för besvarande av mejl är över en månad.
Den ska egentligen vara 48 timmar."

Vilka j-a arbetsförhållanden och vilken konstig syn man från ledningen måste ha på alla
dom som väntar på sina pengar.

Har jag gnällt klart nu? Tror det.........
L-P försvann in till stan för möte med damlagstränarna och jag sitter här och funderar på
om jag inte ska jaga runt dammsugaren en sväng.
Är sugen på att åka in till Allians och kolla på Sirius i eftermiddag, men det verkar som att
jag inte får sällskap. Vi får väl se, det finns ju alltid andra intresserade i hallen så jag
behöver ju inte direkt vara ensam när jag kommer på plats.