Monas pusselbit

Det känns som om jag sitter i en sådan där glasbubbla som man vänder på och ruskar runt
för att få flingorna att fara eller varför inte i en sån här



Konstigt att sitta där på jobbet och inte veta ett dugg om vad som jag ska göra vid den här
tiden om en månad. Har jag något nytt jobb då? Är jag kvar i firman?

Ska ta mig i kragen i morgon och kika lite efter jobb utanför företaget.
Visst måste det väl finnas något företag där ute som bara väntar på att jag ska komma och
förgylla deras arbetsplats?
Jag är ju en tillgång var jag än kommer, synd bara att inte firman förstår det.

Vi fick ett så fint kort till jobbet, ett helt underbart kort på vår nya bebis Alex.
Han föddes för en dryg vecka sedan och vi bara väntar på att han ska komma och hälsa
på oss, vi vill få snosa på honom.
Vi var flera som uttryckte önskemål om en egen bebis.
Men vi var rörande överens om att det är bara en bebis vi vill ha, inget större barn.
För finns det något härligare än att få sitta med en liten, liten människa och se hur perfekt
den är. Dom små händerna och fötterna, helt underbart.