Ett leende

Jag hade ju i många år ett serviceyrke, ett yrke där jag mötte kunder varje dag.
Nya och gamla kunder som skulle mötas med ett leende.
Just det, ett leende.



Att leende titta kunden i ögonen och hälsa, det var helt naturligt.
Numera verkar det som att folk är rädda för att möta blicken och se kunden,
för det är ju vad det handlar om.
Att se kunden och få den att känna sig välkommen.

I Japan får personalen vid ett järnvägsbolag verkligen se till att le, annars
så blir det bakläxa. På 15 tågstationer i Tokya sätter man upp datorer som
ska mäta munlinjens krökningar, är inte leendet brett nog så blir det bassning.
Så långt behöver man kanske inte gå, men visst är det trevligare som kund att
möta ett leende än en sur min.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0