Gäsp!

Tänk att man kan bli så trött av att göra ingenting.
Idag har jag haft sällskap hemma och inte gjort annat än latat mig, tog en liten tuppis ute på terassen i solen på eftermiddagen.



I morgon däremot kommer det att bli liv i luckan här hemma.
Tack vare att L-P jobbar hemma i morgon kan prinsessan komma hit och vara här medans pappa och mamma går på begravning i morgon. Hade jag varit ensam hemma så hade jag inte vågat ha trollungen här, inte lätt att hålla reda på en sådan liten parvel med bara en arm i brukbart skick.
Men nu får jag njuta av att ha hennes sällskap, det ska bli mysigt.

* * *

Det blir en bra uppvärmning inför kvällens match, semi nr 2 Storvreta-Pixbo.
Matchen går nere i Göteborg, Lisebergshallen och vi som inte kommer att vara på plats där nere ser så klart matchen på TV4 Sport med start 19:15 .


* * *

Jo, ett av rådjuren kom och kollade till mig idag igen.
Trevligt!




Da da da da da?



Visst blir man väldigt nyfiken på vad dom pratar om


Storvreta-Pixbo, 1-0

Det gick ju bra det här. Seger i första semifinalmatchen, trots att killarna inte riktigt fått upp farten igen efter matchuppehållet sedan dom besegrade Caperiotäby i kvarten.
Här kan ni se bilder från matchen, tagna av duktiga Annette Bohlin.



Härlig slutspelsstämning på läktaren idag även om det inte riktigt var det nere på planen, Peter Svensson har gjort ett bra jobb med den sjungande klacken.

Undrar om killarna från UNT:s sportredaktion får någon sorts kompensation av Lans & Legue för att dom måste sitta framför mig på matcherna och ha mig skrikande i deras öron.
Ibland tycker jag faktiskt att dom ser lite lomhörda ut efter match.
Något slags risktillägg?

* * *

Grattis Falun, inom 48 timmar så besegrar dom både AIK och Warberg på bortaplan.


Röd mitella?

Igår var prinsessan här och piggade upp farmor.
Jag kunde inte låta bli att skratta när vi skulle äta middag, där sitter vi två tjejer och får hjälp med att få köttbitarna uppskurna på våra tallrikar.
Men jag tycker nog att jag, trots att jag äter med vänster hand, har något bättre bordsskick än prinsessan.



Idag tänker jag försöka ta mig ut på en promenad, har inte vågat gå ut själv tidigare eftersom det är så dåligt plogat och mycket is kvar. Men idag ser det ut att bli ett underbart väder så jag vågar mig nog ut, men jag lovar att jag går försiktigt och undviker isfläckar.

* * *

En röd mitella skulle jag behöva till i kväll, det är ju äntligen dags för match igen.
Semifinal 1, Storvreta - Pixbo

Pixbos tränare Vidar Jonsson blev lika förvånad som alla andra när Warberg inte valde dom utan Falun, Pixbos uppladdning inför kvarten har ju fram till i måndags kväll varit inriktad på matcher mot Warberg.
UNT:s Mathias Rutegård har gjort en bra längre intervju med Storvretas tränare Thomas Brolle Brottman, men den finns tyvärr bara att läsa i pappersupplagen av tidningen.  

Må bästa laget vinna, och må det vara Storvreta!

* * *

Är väldigt glad över att prinsen befinner sig i Bangkok och snart är på väg hem igen, det ser inte alls bra ut där nere vädermässigt nu.





Snopet AIK!

Jag fick precis lite sällskap här utanför huset, fem vackra råddjur kom knallandes.
En av dom stora hoppade över staketet in på grannens tomt och kollade lite, men sedan kom den tillbaka och alla fem valde att gå över vår tomt i stället.

  

          
* * *

Lilla prinsen lämnade Phuket idag och for tillbaka till Bangkok.
I Phuket har det regnat dom senaste dagarna och det verkar som att Thailand inte är något semesterparadis just nu. Synd att deras semester inte fick sluta i strålande sol.

* * *

Gissar att det var många gul-svarta som hade svårt att somna igår.
Dom skulle ju ta SM-guld ju och så går dom och blir utslagna redan i kvarten.
Man pratar om slutet på Real AIK:s storhetstid, spelarflykt och besvikelse.
Men visst kommer AIK igen, dom har för mycket krafter som jobbar för sig på alla nivåer inom innebandyn för att dom inte ska återhämta sig.

Å andra sidan var det många som somnade med ett leende på läpparna också.

Tror att det var väldigt många ute i landet som hejade på Falun som ju gjorde en kanonmatch och hade dom mest kyliga straffskyttarna.

* * *

Själv ser jag fram mot match i morgon, ni som inte har någon biljett köper den här.






Grattis Falun!

Men så otroligt spännande det blev.
Jag satt och studsade med min onda arm och skrek för fullt under förlängningen och ännu värre blev det ju under straffarna. Vilken match dom gör, Falun!

Otippat att Warberg skulle välja Falun, men nu får vi hemmaplansfördel och möter Pixbo i semifinalen. Första match i Fyrishov på onsdag och så i Göteborg på fredag.
Undrar om inte gubben har något jobb att göra nere i Göteborg, jag skulle inte ha något mot att sticka ner dit i slutet av veckan.



Det har ju blivit lite konkurrens om innebandynyheterna numera mellan innebandymagazinet och innebandysajten, men ibland blir någon lite för ivrig att vara först. Hoppsan!



Heja gråa laget!

Snart vet vi, snart vet vi vilka vi får möta i semifinalen.
Efter TV-matchen mellan AIK och Falun, ska Warberg tala om vilket lag dom väljer att möta och dom flestas gissning är väl att det blir Pixbo. Det betyder att Storvreta får möta segraren av AIK och Falun. Vinner AIK blir första match på torsdag i Katrineholm och vinner Falun har vi hemmaplansfördel och första match är på onsdag.
Jag kan som sagt inte bestämma mig för jag vill att vi ska möta, så det kommer bli en otroligt spännande match.

Jag hoppas att Sven och Glenn håller hårt i sina domarpipor och dom lyckas hålla en bra nivå på matchen, vi vill ju slippa en massa snack om att det var domarna som avgjorde matchen.
Så, heja gråa laget!

Och för att citera Rune, i kväll gäller det att Conny fixar sina gul-svarta ögon …



Jag satt och slumrade i solen ute på terassen när L-P ringde och sa att han tar med sig en kvinna hem över natten. Så det kan bli....

* * *

Jag är tydligen lite manlig av mig, för visst åker mobilen fram där ibland.


Ny tider



Kom ni ihåg att det är sommartid from idag?
Jag blir lika fundersam varje gång jag vaknar och vi har ändrat till sommar- eller vintertid, är den mobilen jag kollar tiden på när jag vaknar omställd eller inte?
Vissa klockor och mobiler ställer ju om sig själva och andra gör det inte.
Mobilen jag sträckte mig efter när jag vaknade hade ändrat till sommartid, men det visste jag ju inte förrän jag hade tittat på den andra också som inte hade ändrat sig.

* * *

Vad säger ni, har Brolle rätt? Behöver vi tre domare i innebandyn i fortsättningen?

* * *

Vi tittade på Warberg-Linköping idag, Svenska Spel har ju vänligheten att websända matcher under slutspelet. Jag måste ju erkänna att vi satt och hejade på Linköping, det tror jag nog att väldigt många gjorde.
I morgon avgörs den sista kvarsfinalen, TV-match mellan AIK och Falun. Jag är otroligt kluven i den matchen, eftersom vi antagligen får möta det lag som vinner. Det vore kul om Falun vann, men samtidigt så skulle det vara otroligt kul att få slå ut AIK i semifinalen.
Skulle AIK vinna i morgon och om Warberg väljer att möta Pixbo och inte oss, så blir tydligen den första semimatchen mellan AIK och oss på torsdag i Katrineholm.
Ja, ni läste rätt!
Matchen kommer att gå i Katrineholm eftersom Solnahallen sedan lång tid tillbaka är uppbokad under veckan och AIK har någon sorts samarbetsavtal med klubben i Katrineholm. Gissar att det är många röda supporters som kommer att ogilla det bytet av spelort, det brukar ju komma massor med Storvretasupporters till matcherna i Solnahallen men det är väl inte lika lätt att sticka ner till Katrineholm en torsdagkväll.

* * *

Pappa var hos oss och åt middag idag och i morgon blir mamma antagligen utskriven från sjukhuset igen. Nu får vi hoppas att det går det bättre den här gången och att alla infektioner håller sig borta så att hon kan komma på benen snart och testa hur den nya höften håller.


Lite akut igen då

Vad säger ni om det här?
Jag hoppar in i bilen, jag ska göra ett mystery shopper jobb och så ska vi hämta håriga killen, sätter mig på passagerarsätet och ska dra igen dörren.
Vad tror ni händer?

DEN DÄR J-A AXELN HOPPAR UR LED IGEN!

Det blev upp på köksbordet och där blev jag liggandes tills ambulansen kom, dom gulliga killarna hjälper mig med morfin och lustgas och dom försöker försiktigt dra armen rätt. Det funkar inte så det var bara att lasta in mig i ambulansen och åka in till akuten igen.



Där inne hade dom det betydligt lugnare än för två veckor sedan, men det blev samma procedur igen. En läkare försöker tillsammans med sköterskorna dra armen rätt men det går inte. Upp på röntgen, ner igen för att vänta på bakjouren som kommer med sina egna små knep och lyckas till slut få axeln att klicka i.
Ytterligare en sväng till röntgen och sedan fick vi åka hem. Den här gången gick allt mycket snabbaren, axel hoppade ur kl 15 och vi var hemma igen vid 20.30.

Nu väntar ytterligare två veckors sjukskrivning, jag som hade lovat mina stackars kollegor att vara på plats igen på måndag så att dom får ägna sig enbart till sina egna jobb och slipper sköta mitt också.
Puss på er, jag ska försöka att aldrig göra om det här.

Fredagkvällar på akuten är ju inte så där värst kul.



Go Falun!

Jag hade tänkt att dom här sista dagarna under min sjukskrivning skulle jag få sitta ute på terassen i solen, läsa lite och bara samla krafter till att börja jobba igen. Nu blir det ju inte alltid som man har tänkt, idag ville solen inte titta fram riktigt och dom korta stunderna den gjorde det blåste det ju så att det inte var skönt att sitta ute ändå.



Jag var på möte med mina tanter i kväll så jag missade att se matchen, Falun-AIK.
Men jag fick glädjande sms under kvällen och kan bara gratulera Falun till att ha fått till en femte och avgörande match i kvarten. Spännande att se om dom kan stå emot i Solnahallen, nästan så att jag skulle kunna tänka mig att ta en sväng dit för att kolla.

Blir det ett västkustavgörande i ena semifinalen tro?
Warberg kommer väl att välja Pixbo och så får vi dvs Storvreta möta segraren från söndagens match i Solnahallen.
Hur lång tid tar det att köra till Falun, 18,5 mil?
Det är väl ingen fara, det gör ju Brolle flera gånger i veckan.
Men till Solnahallen kan jag ju gå från jobbet......
Ja ja, det blir nog bra med den saken.

* * *

I morgon ska jag hämta håriga killen, härligt att få mysa lite med honom igen.


Slut på elände snart, eller?

Fick ont i huvudet fram mot kvällen, surade lite för det tills jag kom på orsaken.
Jag hade ju för sjutton gubbar inte druckit kaffe på hela dagen, inte undra på.



* * *

Man märker inte hur gamla ens föräldrar är förrän dom blir sjuka.
Min mamma mår skrutt efter en operation och åker just nu in och ut på sjukhuset, oroande men jag hoppas och tror att man får ordning på det hela snart.


Respektlöst

Jag såg att helt plötsligt började det ramla in en massa besökare här, fler än vanligt.
Sedan upptäckte jag att Gittan hade länkat hit från sin blogginnebandysajten, angående Caperiotäbys ring under nationalsången i Fyrishov i måndags.

Jag antar att det är en del av CT:s "vi är coola laget som gör som vi vill"-grej, men jag vidhåller att det var otroligt respektlöst.



Men nu är det historia och nu ser vi fam mot semifinalspel mot AIK.
För visst blir det väl AIK vi får möta?


Tvätta munnen med såpa?

Så skulle jag alltså på återbesök med min axel som hoppade ur led för en dryg vecka sedan, kl 10.30 skulle jag infinna mig på ortopedmottagningen för att träffa en läkare. Jag åker i väldigt god tid hemifrån eftersom jag ju måste hitta en parkeringsplats och sådana brukar det vara ont om.
Men att det skulle vara så här j-a svårt kunde jag för mitt liv inte tro.



Det var inga söndagsskoleberättelser som kom över mina läppar när jag snurrade runt, runt inne på sjukhusområdet. Hade man kollat blodtrycket, som gått ner nu när jag varit hemma, då så hade det nog visat på all time high. När jag i min desperation till slut ser att klockan är 10.30 parkerar jag bilen där den absolut inte får stå, fullt medvetet men jag kände att just då hade jag inget val.
Rusar in på mottagningen för att mötas av ett fullt väntrum där jag först får vänta på att komma fram till kassan och sedan blir skickade vidare lite längre in för att få en ny nummerlapp. Nummerlapp till min bokade tid känns lite knepigt men där sitter jag och väntar och väntar, till slut hör jag några i personalen nämna mitt namn. Då visar det sig att dom hade ropat upp mig på ett helt annat ställe än där jag satt och väntade, trots att jag satt närmast undersökningsrummen.
Doktorn var i alla fall nöjd med mig och min axel, han skickade mig vidare till en sjukgymnast som tyckte att jag var så duktig så. Det känns otroligt fånigt att sitta där och röra armarna och en liten flicka står där och säger att jag är så duktig. Ja ja, hon vet väl vad hon pratar om.

Under den dryga timme jag fick sitta och vänta på mitt bokade besök så satt jag och funderade över vilken summa det skulle stå på parkeringsboten som jag var säker på skulle sitta på bilen när jag kom tillbaka. När jag så kom ut och insåg att jag klarat mig från böter kändes det som att jag precis hade tjänat minst 500:-.
Och eftersom jag nu hade tjänat 500:- så kunde jag med gott samvete stanna till vid Gränby Centrum och shoppa lite kläder, jag tyckte mig se att personalen på Joy gjorde high five bakom ryggen på mig när jag gick ut.

* * *

Njuter fortfarande av gårdagens seger!!
Om det nu var Danne Bron-Sundboms sista match, så var det väl helt ok att han fick göra sista målet. Då har han något gott från den matchen att minnas.

* * *

Ingen dålig lönehöjning, en sån skulle man få och inte det där vanliga "det finns inga pengar".


Kvartsfinal nr 3 Storvreta-Caperiotäby

Titta och njut!!


Såja, 3-0!



Så otroligt skönt, nu är vi i semifinal.

Det blev en spännande match med en del otroligt snygga mål.
Jag ser fram mot att titta på den i efterhand, antar att den kommer att kunna ses på TV4 Play.

Det brukar vara en tom plats till höger om mig, men idag var det en stackars kille som hade råkat köpa just den platsen. Gissar att han passar sig för att hamna där igen.

Mika Kohonen!
Han gör sex (1+5) poäng i den här matchen, han är helt otroligt jävla bra.
Min favorit, Matte Samuelsson, gör det matchavgörande 5-5-målet.

Ni kan se helt underbara bilder från matchen här i Peter Bohlins blogg, alla dom fantastiska bilderna är tagna av duktiga Annette Bohlin.

Caperiotäby då?

 Så här började dom medans vi alla andra i Fyrishov stod upp och sjöng nationalsången. Förra matchen stod dom på rad och höll varandra om armarna och sjöng för fulla muggar och nu detta.
Det är väl en del i deras barnsliga "vi gör som vi vill"-grej, men jag tycker bara att det var så otroligt respektlöst.

Det var ju, som vanligt, en del stök under matchen, tex Rickies armbåge i huvudet på Jesper vilket tydligen enligt "expert"-Conny inte ens skulle vara en utvisning men enligt andra var ett solklart matchstraff.
Men Caperiotäby var väldigt sportsliga och fina när matchen var över, då var det inga sura miner utan dom gratulerade och klappade om Storvretaspelarna.
Det hedrar dom att dom avslutade snyggt.

Nu blir det en spännande väntan på vilka motståndarna i semifinalen kommer att bli.


Omoget eller patetiskt?

Har haft armen "lös" under dagen, men gissar att det är lika bra att hänga upp den när jag ska gå på match i kväll. Jag vill ju inte riskera att jag i några vilda glädjescener kastar upp armen i luften så att det händer något igen.
Läkaren på akuten sa att jag skulle på återbesök efter 10 dagar och jag har gått här och väntat på att få tid och plats för den kontrollen. När det inte fanns något i posten i dag heller så ringer jag till ortopedmottagningen för att kolla, men dit kan man serviceinriktat nog bara ringa fram till kl 11.30. Det fick bli ett mail i stället och så får jag hoppas på att jag får kontakt i morgon.


Så är det ju match i kväll igen, riktigt kul.
Jag kunde inte låta bli att skratta när jag läste Stefan Edbergs blogginnebandysajten.
Jag vet inte om jag skulle kalla Storvreta för ett gäng korgossar men i jämförelse med Caperiotäby, varför inte?
Det skulle vara kul om CT kommer till Fyrishov för att spela innebandy i kväll och inget annat, att dom lämnar alla tramserier hemma. Om inte så är fallet så hoppas jag mina killar inte låter sig provoceras utan att dom gör det dom ska och låter CT få visa upp sig i alla sin "glans" inför TV-publiken.

I Tibblehallen i lördags ställde sig alla spelarna i CT i klunga utanför dörren till Storvretas omklädningrum så att dom inte kunde gå in där. Det är ju en av sakerna som det där laget håller på med, tar sin klunga vid mittpunkten under uppvärmningen så man stör det andra laget osv. Men att göra det precis utanför omklädningrummet för att blockera är ju ganska så patetiskt.

Nej, kom igen och spela innebandy i stället.
Danne "Primadonnan" Bron-Sundbom säger att han inte tror att hans innebandykarriär ska ta slut i kväll. Men se då för sjutton gubbar till att ni är med i matchen och slutar upp med allt annat ni håller på med, vi på läktaren vill se innebandy och inget annat.

* * *

Det var tur att jag klämde iväg ett mail till ortopeden, nu ringde en sköterska därifrån och talade om att jag är inbokad där i morgon förmiddag.
Den tiden skulle jag tydligen ha fått redan på akuten, men man missade väl det där i.

* * *

Hoppsan!

* * *

Igår var en lite febrig prinsessa här och piggade upp farmor.
Farmors hjärta sitter i halsgropen när prinsessan ska hjälpa till att duka fram till fikat, men än så länge så håller porslinet för hennes behandling.

* * *

Ni som inte kan ta er till Fyrishov kollar på matchen i TV4 Sport kl 19.15.
Heja Storvreta!
Nu skickar vi Caperiotäby på semester.



2-0

Det blev en ganska stillsam 50-årsfest och extra stillsam för mig pga armen.
Jag fick lite undrande blickar från andra festdeltagare när jag hade min iPhone liggande framför mig och kollade på den ideligen medans vi åt, men när dom fick höra vad det var jag tittade på verkade inte någon misstycka.

Jag måste ju ha koll på hur det gick i vår match mot Caperiotäby. Till min glädje kunde jag konstatera att även den här matchen segrade det laget som vill spela innebandy och inte ägna sig åt andra lekar, Caperiotäby fortsatte tydligen följa sin underliga matchplan.
Hannes Öhman verkar inte speciellt imponerad av motståndarna.
Caperiotäby är i brygga, men jag hoppas att dom kan lugna ner sitt fegspel och spela innebandy i morgon. Så vi slipper sitta där och vara rädda för att någon ska bli skadad.

För i morgon är det dags igen, den tredje och förhoppningsvis avgörande matchen i den här kvartsfinalen mellan Storvreta och Caperiotäby.
Ni som av någon anledning inte kan vara på plats i Fyrishov kan följa matchen på TV4 Sport med matchstart kl 19.15. 

* * *

L-P fick ett samtal från en kompis som ville ge honom två biljetter till dagens aktiviteter på Studenternas. Eftersom han tackade nej till det erbjudandet av någon anledning så har jag fortfarande aldrig upplevt någon bandyfinal, men det är inget jag sörjer över direkt.

* * *



Min lilla prins är ju just nu på resande fot. Efter att ha varit i Hong Kong, med en avstickare in i Kina till Shenzhen, fortsatte han till moster i Melbourne. Efter det har han åkt vidare till Thailand, tillbringat några dagar i Bangkok och nu kommit till Phuket. Där bor han på samma hotell som vi bodde på när vi var där förra året, dom fick tom samma rum som L-P och jag hade då.

Gissa om mormor är avundsjuk!

   




Hipp hurra för Gullan idag

Nu skulle jag vilja sitta på läktaren i Tibblehallen och följa andra kvartsfinalen mellan Storvreta och Caperiotäby, men eftersom bästa grannen har sin 50-årsfest idag så fick det bli lite omprioriteringar.
Hur skulle jag klara mig utan bästa grannen?
Det är ju han som får rycka ut när det svämmar över i avloppet eller när jag behöver få hjälp med transport in till akuten. Av någon anledning så händer ju alltid alla stora katastrofer när gubben inte finns på plats, då är det guld värt att ha en granne som Gullan.

Det lär bli en stillsam fest för min del, jag är livrädd att göra något så att det händer något mer med axeln och armen.

* * *

Seriöst Persbrandt, skulle det vara polisens fel om du missade ditt filmkontrakt?

* * *

Och seriöst, vad är vi för människor om vi skickar ut dessa barn ensamma till ett land där barnen inte ens kan språket?


Min fredag


* Provtagning på vårdcentralen

* Hem och vila

* Skypa med Thailand

* Vila

* Besöka mamma på sjukhuset

* Köpa 50-årspresent

* Fika hos svärmor

* Havskräftor, färska räkor, ost och "Så ska det låta"

* Hålla tummarna för Falun

* Kolla Frank dansa

Ja, så såg min fredag ut.




Storvreta-Caperiotäby 1-0

Visst kändes det att det är slutspel i Fyrishov igår.
Vi 1283 på läktaren fick se en match där Storvreta för det mesta var det bästa laget, det var väl bara en stund i andra perioden som Caperiotäby kändes som att dom kom ikapp och kanske tom förbi.

Och nog märktes det att det är slutspel på grinigheten på planen, om det är så här under första matchen så undrar man ju hur det ska bli vid avgörande match? Jag tycker att domarna Håkan Grahn-Gustavsson & Johan Råsbrink lyckades hålla en hyfsat bra nivå, det är skönt att se att dom (då speciellt Johan) kan med glimten i ögat  säga till tex Hannes Öhman att nu får du ta och skärpa till dig när han börjar snacka för mycket.
Vid ett slutspel så vill alla dra sitt strå till stacken, även killarna på bänken så klart. Caperiotäbys nr 11 Gaicki kände sig väl lite onyttig på bänken så han satt där och gapade mest hela matchen, så pass att domaren vid något tillfälle fick gå dit och tysta ner honom. Efter matchen, vid nedjoggen, ska han enligt uppgift ha tyckt att hans arbete inte var klart utan han spottade på Henrik Stenberg.

Jag är ju blåögd, men inte så blåögd att jag inte tror att mina killar snackar en massa skit dom också. Men från att psyka till att spotta på någon, där passerar man verkligen en gräns. Det visar inte att man är slutspelstaggad, utan det visar mer att man har saker man behöver ta itu med.
Det var grinigt på flera håll i Caperiotäby enligt UNT: "Efter matchen fortsatte osämjan lagen emellan, främst från Täby som var skärrade och avböjde intervjuer med UNT för att samlas i omklädningsrummet. Dock inte förrän man låtit såväl domare, hemmalag och press få höra en kavalkad av ord som inte går att skriva här."
Storbråk är  antagligen att ta i, men jag hoppas att resten av matcherna kan handla om vilket lag som spelar bäst innebandy och inte om vilka som kan spotta längst.


Foto: Jesper Mattsson

Själv satt jag där på läktaren, frustrerad över att jag inte kunde klappa händerna och livrädd att jag skulle hiva upp armarna i någon reflexrörelse vid målen, jag hade nästan ont i armen när jag kom hem efter att ha suttit på helspänn. Men som en av mina favoritspelare sa före matchen, att jag inte kunde använda händerna betydde ju att jag fick lov att låta mer på annat sätt.
Jodå, jag kan gapa ganska ordentligt när jag vill.

* * *

Idag började dagen med besök på vårdcentralen, tyvärr så hade jag fått i mig en tallrik fil innan jag åkte dit så nu måste jag dit direkt i morgon bitti igen eftersom man ville ta en massa prover på mig. Prover som ska tas fastande så klart.

* * *

Just när jag satt och surade för att det inte var någon sol så jag kunde sitta ute på terassen, hojtade en granne till på Facebook och frågade om jag skulle hänga med till Thuns och fika. Där försvann den eftermiddagen och 700:-.


På med röda tröjan!

Nu är det dags, nu börjar det roliga!




Heja Storvreta!

* * *

140/95 från 160/100, det går åt rätt håll.




Njutning i solen

En fördel med att gå hemma sjukskriven är ju att jag har ju inte direkt någon anledning att ställa någon väckarklocka utan jag kan sova ut.
Jag brukar ju kunna sova hur länge som helst, men vad tror ni händer nu?
När gubben åkte strax före klockan sex åkte mina ögon upp och sedan var det tji att få dom att stänga sig igen.  Till slut så var det bara att rulla ur sängen och gå upp och läsa tidningen.

Men så mitt på dagen tog jag igen lite sömn, jag byltade på mig och satte mig ute på terassen och somnade i den sköna solen. Helt underbart!

* * *

Fick fikasällskap efter tuppluren, det var gulliga grannen längre upp på gatan som kom med tulpaner och hembakade kakor.
Så uppskattat!

Sedan var det dags att jobba lite via telefonen igen, hjälpte min rara kollega som fått häcken full nu när jag sitter hemma på terassen och sover.

* * *

Otroligt skrämmande allt som händer i Japan.

* * *



I morgon ska jag ta mig fram till vårdcentralen för att kolla blodtrycket, nu har jag ju inte gjort annat än latat mig sedan jag kom hem från sjukhuset så det borde väl vara betydligt bättre än 160/100 som jag hade förra veckan.


Klättra på väggarna, med en arm

Första dagen avklarad, då är det bara nio arbetsdagar kvar av sjukskrivningen.
Hoppas att jag kan börja varva ner och verkligen vila mig, det skulle både axeln och blodtrycket må bra av.
Är det sol i morgon så ska jag bädda in mig ute och njuta solen och en bra bok.

* * *

Jag blir lika förvånad varje vecka över att jag inte hittar mitt namn bland vinnarna i tävlingarna där man kan vinna biljetter till SM-finalen på innebandy.se. Varje vecka kikar jag in för att se hur många biljetter jag har vunnit, och varje vecka har dom glömt att lägga ut mitt namn trots att jag svarar rätt varje tävling. Men dom kanske bara vill hålla mig på halster, biljetterna kommer snart att vara i min hand.

* * *

Vad tror ni om det här då?
Att skicka ett sms, få en kod tillbaka som skrivs på ett brev i stället för att sätta på ett frimärke.
Firman försöker hänga med i det nya, vi får se hur testet i Danmark går.


Ambulansresa, ännu en debut

Om torsdagen inte blev som jag hade tänkt mig så är det inget mot hur fredagen blev.
Efter en natt då jag sov bättre än jag hade trott så vaknade jag betydligt mer smärtfri än jag hade somnat. Jag lyckades jobba på hyfsat bra här hemma vid köksbordet, även om det gick lite saktare än vanligt. Jag skrev till Uppsala Kommun för att göra en skadeanmälan och fick tillbaka en blankett att fylla i. Då hände det som kommer att göra att den anmälan blir lite mer innehållsrik.

När jag ramlade i torsdags och dessa vänliga människor hjälptes åt att lyfta upp mig där jag låg och hade ont i vattenpölen, då kändes det som att något rörde sig i axeln. Det kändes som att något hamnade rätt, trots att jag inte kännt att något åkt fel tidigare.
Detta talade jag om när jag var på närakuten, men där nöjde man sig med att ta röntgenbilder och det preliminära svaret på dom var ju att man såg inga frakturer.
Igår skulle jag hämta en sak i garaget och allt var frid och fröjd tills jag skulle stänga garageporten. I en ren reflexrörelse gör jag som jag alltid gör, sträcker upp höger arm för att ta tag i handtaget på dörren. Nu kommer jag aldrig så långt, direkt jag lyfter armen smäller det till och jag känner hur axeln hoppar ur led.
Eftersom jag hade suttit hemma och jobbat hela dagen och inte brytt mig om att klä på mig så där värst mycket höll jag på att skrämma grannarna rejält när jag står gråtande och chockad utanför deras dörr och ber om hjälp.
Min fina David kommer för att hjälpa mamma och vi bestämmer oss till slut för att höra om jag ska ta en ambulans in.



Dom rara ambulanskillarna kommer och kastar upp mig på köksbordet för att försöka få axeln att ramla rätt igen, det misslyckas så dom packar in mig i ambulansen och börjar en skumpig färd in mot akuten.
Dom började pumpa i mig morfin som inte tog bort så mycket av smärtan men i alla fall fick mig att bli lite lugnare så jag kunde slappna av något.

Väl inne på akuten möts vi av en sköterska som berättar att det redan finns ca 15 ortopedpatienter på vänt, underbart att höra när man ligger där och har ont. Så försökte först en läkare och ett gäng sköterskor att dra armen och axeln rätt, men dom vågade inte ta i allt för mycket utan att ha sett röntgenbilder. Då blev det en sängtur till röntgen och ner igen för att vänta på svar, en ny läkare och några andra syrror lyckas till slut dra allt på plats. Tack och lov så pumpade dom i mig fullt med morfin och grejer vid varje försök, men det gjorde förbannat ont ändå.
En väldigt konstig känsla att ha så ont men ändå känna att jag skulle kunna somna bort från allting.
En sängtur tillbaka till röntgen för att se att allt låg på plats igen och sedan var det dags att åka hem efter drygt sex timmar på akuten. Med armen i en slinga 10 dagar framåt och med ett sjukintyg som säger att jag blir borta från jobbet kunde jag sedan åka hem och kräkas efter morfinet.

Nu börjar eländet igen med att lära mig att göra allt med vänster hand, ni har ingen aning om hur lång tid det har tagit att skriva det här med enhänt pekfingervals.

*     *

Idag blev det så klart att vi möter förra årets finalmotståndare redan i kvarten, Caperiotäby var det lag som fanns kvar för oss när dom andra lagen gjort sina val. Det var väl ingen överraskning för någon att det skulle sluta så.

*     *

Vi skickar lammkött vidare till Düsseldorf, det kan nog funka.


Inte riktigt som jag tänkt mig

Den här dagen slutade inte riktigt som jag hade tänkt mig skulle man kunna säga.
Jag trodde att jag skulle skynda mig hem från jobbet för att bara byta och åka in till stan för möte med mina rara tanter, men nu såg Uppsala Kommun till att jag hamnade på Närakuten i stället.
För att komma från den ena sidan av perrongen till den andra vid tågstationen i Storvreta måste man passera tunneln under tågspåren. Det brukar ju funka hyfsat bra förutom när det töat lite för då bildas det en sjö under hela passagen, en sjö ovanpå isen som redan ligger där. Detta händer varje år och varje år tar det sin lilla tid innan Uppsala Kommun ser till att skicka ut någon som åtgärdar problemet, dvs hackar fram brunnen så att vattnet kan rinna ut.
Nu är det alltså dags igen och igår när jag vadade genom vattnet tänkte jag att när jag kommer hem ska jag skriva och påminna dom på kommunen om detta, men som vanligt försvann den tanken på vägen hem. Idag när jag närmar mig passagen och ser sjön så kommer jag ju på detta och tänker att idag, idag ska jag se till att skriva.



Jag hinner inte tänka klart den tanken innan jag ramlar som ett höstlöv, pladask rakt ner i sjön. Mina fötter glider på isen under vattnet och jag hamnar på ändan och slår armen och axeln i marken, tack och lov klarade jag mig från att slå i huvudet.
Folk kom rusande från alla håll, eller så mycket rusande kunde det ju inte bli i halkan, men det kom i alla fall folk till undsättning som med gemensamma krafter lyckades lyfta upp mig. Själv var jag ju mest chockad och tänkte bara på att jag har inte ork och tid att vara skadad.
Ett par vänliga kvinnor hjälpte mig upp ur tunneln och en av dom skjutsade mig hem.

Väl hemma fick jag lov att be min snälla granne om skjuts in till Närakuten i Uppsala där jag fick tillbringa några timmar i väntan på att få bli röntgad och på att få träffa en läkare.
Som tur var så har jag inga frakturer men jag kommer att få vackra blåmärken på ändan, ryggen, armarna och axeln. Visst jag överlever det här, med hjälp av tabletter mot värk och inflammation, men nästa som ramlar på samma ställe kanske inte har samma tur.

Undrar vad kommunen erbjuder mig för ersättning för detta?
Läkarbesök, medicin och förlorad arbetsinkomst.


Var fan är alla andra?

Igår tänkte vi passa på att sova kvar i Stockholm i stället för att åka hem, L-P hade en kvällsaktivitet med jobbet och jag passade på att träffa en gammal kollega. Vi träffades i Högdalen och hoppade in på den restaurang som låg närmast t-banan, det visade sig vara den sylta som ligger på plats 26 på Syltabarometern.
Även om inte omgivningen gav mersmak så var det trevligt att träffa Hasse.

Jag går sedan bort mot lägenheten, när jag väl kom ihåg hur jag skulle gå för att komma dit. Väl framme vid porten gräver jag fram nyckeln ur väskan, försöker sticka in den i låset och inser att det går ju inte. Jag försöker igen, med samma resultat och när jag tittar på nyckeln och på låset så ser dom ju inte alls ut att matcha varandra. Det finns ju en knappsats för portkod, men någon sådan har jag inte.

Vad göra?
Jag försöker skicka sms till lägenhetsinnehavarna, men eftersom dom är i Australien så låg dom och sov och märkte inte något av mina kontaktförsök. Till slut kommer en granne upp ur källaren, hon håller på att göra på sig när jag knackar på dörren men hon släpper i alla fall in mig i porten och har vänligheten att även berätta koden för mig. Lite nervös är jag allt när jag går uppför trappen att jag inte ska komma in i lägenheten, men som tur var så var det inga problem där.

Jag gör ett inlägg på Facebook: "Lagom kul att stå utanför porten där jag ska sova i natt och inse att nyckeln inte passar i låset" och efter bara någon minut ringer telefonen och en av mina fina kollegor ringer och frågar om hon ska komma och hämta mig. Nu var det ganska skönt att få säga att det inte behövdes, att jag inte stod kvar ute på trappen och frös.
Tack rara Rosie, det var jättegulligt av dig!

*     *

En stark och modig kille, det var även min beskrivning av Anton Hysén idag.
Men egentligen är det väl helt otroligt att vi nu, 2011, fortfarande tycker att någon som "kommer ut" är stark och modig. Det är väl inte så märkvärdigt vem någon delar säng med? Om man gör det med det motsatta könet, samma kön eller båda?
Anton blir ju varken bättre eller sämre som fotbollsspelare för att han föredrar killar framför tjejer. Han kommer antagligen få höra ett och annat från motspelare och bortapublik, men idioter finns det överallt.
Idioter som inte förstår bättre och inte har något bättre att komma med.

Anton ÄR stark och modig som väljer att gå ut med sin homosexualitet, som väljer att stå upp för den han är. Jag hoppas att hans val att vara öppen stärker andra killar och tjejer som är i samma situation.

Var fan är alla andra?









Med rumpan bar

Så stod dom där, i TV-rutan, mina killar med brallorna nere och rumpan bar.



Mina krigare blev förnedrade av ett Pixbo som kunde göra lite som dom ville den här måndagskvällen. Storvretaspelarna satt nog kvar i bussen och funderade på slutspelet och märkte inte riktigt att det var dags för match redan i kväll.
"Jag tar inga bollar och utespelarna tar inga spelare", det är väl en ganska bra sammanfattning av Viktor Klinsten som drog på sig två onödiga utvisningar.

Jag gissar att Brolle, Jonas och Mika har ett och annat att säga till killarna efter det här spektaklet.
Men det är bara att bryta ihop och komma igen, efter den långa bussresan hem så är det bara att glömma den här skitmatchen och fokusera på nästa TV-match på lördag där Warberg ska få känna på ett mer fokuserat Storvreta.
Mika är sjukt viktig för oss, men vi kan faktiskt både spela och vinna även om han inte finns med på planen.

*     *

Jag är otroligt glad över att jag inte åkte på det här pendeltåget.
I somras blev jag sittande en timme eller så instängd på pendeln när vi hade kört på en man som arbetade vid spåret, då gick det lugnt till på tåget även om det var en kvinna som började på panik efter ett tag.
Det är kanske bäst att ha en påse i fickan så man har någonstans att pinka om vi blir stående, tur att jag ofta har någon av håriga killens påsar på mig. Kanske ska stoppa på mig några extra så jag kan dela med mig om behov finns.
Hemska tanke!



Vill du göra mig riktigt glad? Det är enkelt, ge mig en bukett tulpaner.





Vad händer kl 19.15?

Vad gör ni på måndag kl 19.15?
Tittar på TV4 Sport så klart!
Då har ni möjlighet att få se Pixbo-Storvreta, en match där Storvreta behöver säkra tredjeplaceringen inför slutspelet.

*     *

Det blev en tur ut på landet, kvällsfika hemma hos prinsessan.



Jag ska försöka komma ihåg att boka in någon massagetid under veckan, det kan säkert vara bra mot huvudvärken också.
Det är ju nämligen inte helt borta huvudvärken, den ligger och lurar känner jag.


Omvänd anorexi?

Jag sitter här och håller tummarna för Sirius, att dom ska lyckas besegra Falun och fortfarande ha en liten möjlighet till att få spela slutspel. Det vore kul om dom fick känna på hur det är i slutspelet, även om dom ju naturligtvis inte kommer att hänga med så långt där.

*     *

Det här är alla föräldrars mardröm!

*     *

Vi har pratat med tjejerna i Melbourne idag, dom ska försöka hitta något hyfsat boende för M och Y som inte tar hela reskassan. Det funkar inte att bo med en bebis hemma hos E eftersom det bor fler personer i den lägenheten. Allt verkar gå bra, lillprinsen klarar tidsomställningarna riktigt bra som det ser ut.



Jag har kommit på att jag lider(?) nog av omvänd anorexi.
Jag tycker ju inte alls att jag är så fet som jag egentligen är.


Så surt

Vilken match det var igår, synd att fel lag vann bara.
Det kanske var mitt fel, eftersom jag hade med mig en kollega som höll på våra motståndare?
En kul match var det i alla fall, med riktig slutspelsstämning.
Det som finns att säga om matchen, det säger Brolle här.

*     *

Det känns riktigt surt att jag fortfarande har sådan huvudvärk, det onda har ju hållit i sig ända sedan onsdagen nu.



Idag skulle jag ju på tjejfest hos bästa Pernilla, en födelsedagsfest som jag verkligen sett fram mot. Drinkar och lite ätbart hemma hos Pernilla och sedan ut på lokal för att dansa loss. Jag kan knappt komma ihåg när jag senast var ute och rörde på mig, hade verkligen behövt den energikicken.
Hade festen varit i Uppsala och inte i Stockholm så hade jag kanske kunnat vara med en stund i alla fall, men nu känns det som ett alldeles för mycket med två timmars resa dit och sedan övernattning.

Jag får hoppas att tjejerna får en kanonkväll, även om det naturligtvis hade varit ännu bättre med mig på plats.

*     *

Ser att nya landslagsledningen är uttagen, det kan ju bli hur bra som helst.
Bra där, Ingrid!






Comhem suger

Comhem vill inte samarbeta, så det blir varken någon förlustblogg eller någon statistikuppdatering i kväll. Undrar när Comhem ska skärpa till sig?

Ser fram mot morgondagen

Jag vaknade tidigt i morse och insåg att huvudvärken inte var ett dugg bättre än den var när jag gick i säng tidigt igår. Det var bara att ställa om väckningen och inse att det fick bli jobb vid köksbordet idag. Skönt att kunna sova längre och det var skönt att sitta i fred under dagen och jobba, men det blir ju inga raster när ingen talar om för mig att det är dags att fika och äta.
Det gör ju att jag har suttit hela dagen och jobbat, med ett break mitt på dagen för att äta några pannkakor, från kl 7.30 till kl 18.
Tanken var att jag skulle försöka vila mig en stund mitt på dagen, men så gick timmarna och så blev det lite väl sent att vila.

Nu, efter lite mat och huvudvärkstabletter, är det dags för dagens första kopp kaffe.

*     *

I morgon är det en viktig dag, då kan jag inte vara hemma.
Det är dags för en av dom viktigaste matcherna under säsongen, AIK kommer på besök till Fyrishov. Det brukar bli tuffa matcher, med mycket folk på läktaren.
Jag citerar Storvretas Peter Svensson:
"Många skulle välja att kalla det för "hatmatch", och jag med vid detta tillfälle, även om jag själv inte hatar någon i motståndarlaget så är det ändå en känsla av hat man får från stämningen på läktaren från AIK-fans och från spelare i motståndarlaget.
För att förtydliga så kan jag berätta att varenda gång man möter AIK så finns det ett visst antal personer på plats precis bakom ens avbytarbås som inte är ett dugg intresserade av själva sporten innebandy utan bara att "hata" motståndarlaget. Det absolut mest omogna och pinsammaste sätt man kan uppföra sig på. Efter några gånger har man lärt sig att koppla bort dessa personer, eftersom deras agerande inte är värd någon uppmärksamhet."

Jag kommer att ha en kollega med mig på matchen, det ska bli riktigt kul även om hon har den dåliga smaken att hålla på våra gäster.

Må det bästa laget vinna, och må det vara Storvreta!


Fantomsmärtor?





Jag skiter i det här och går och lägger mig i stället!




Nöjespark?

Så otroligt skönt det är att åka bil hem från jobbet, en ren njutning att slippa skynda och trängas på fulla tåg. Att bara glida in på sätet vid jobbet och glida ut igen hemma vid huset. Miljötalibanerna får säga vad dom vill, det är otroligt skönt att åka bil till jobbet.

*     *

Jag är lite skeptisk men alla säger ju att det är så skönt att köra bil med automatväxel. Antagligen vänjer jag mig, men nu känns det bara stressande när jag sitter och letar efter växelspaken hela tiden och trampar i luften.

*     *



Ska en nöjespark rädda Balrog?
Ja, varför inte? Det gäller väl att vara kreativ och försöka hitta lösningar på jobb mm för spelare.
Jag har inte hört något på ett tag om Fullerö Park, men mellan Uppsala och Storvreta har/hade man planer på något liknande som i Botkyrka. En temapark med vikingar, handel och idrott, allt bra placerat vid Storvretaavfarten från E4.
Det har hörts många röster för och emot detta, men som sagt, varför inte?
Skapar man arbetstillfällen så är det väl kanonbra. På en sådan anläggning behövs det människor inom ett stort antal yrken, det vore säkert värt ett samarbete för Storvreta.

*     *

Håriga killens vinterjacka blev kvar här när vi skjutsade iväg honom i söndags så vi fick ta en tur och lämna den nu i kväll. Den lilla raringen gick in och la sig i sin transportväska, han trodde han skulle få komma med oss. Hade det varit möjligt så hade jag tagit med honom direkt, men det funkar ju tyvärr inte med hund när man pendlar som vi.

*     *

Idag var jag helt övertygad om att jag skulle hitta mitt namn här, att det skulle stå att jag hade vunnit biljetter till SM-finalen i Malmö 16 april.
Kan vi ha varit så många som lämnade in rätt svar?
Ja ja, jag får väl vinna biljetterna i nästa tävling i stället då.
Eller så väntar jag till klubben säljer biljetterna till vår röda läktare :)



RSS 2.0