Mossa, mossa alla människobarn

Idag skulle mossrivaren fram!
Ja, det var ju naturligtvis inte min idé men så blev det. Det värsta är ju inte själva rivandet, utan allt krattande efteråt. Och där var jag tydligen inplanerad som arbetskraft, hur nu det gick till.
Nu ser gräsmattan ut som f-n efter den behandlingen, men jag vet ju att den kommer att bli fin när den återhämtat sig. 

* * *

Äntligen kom vi iväg och köpte lite blommor, nu händer det amplar ute vid altanen.
Det var på tiden kan man tycka, men av någon anledning har vi inte fått tummen ur tidigare och kommit iväg till blomsterbutiken. Men med det ruskväder som varit så har det väl inte gjort så mycket heller. Orken tröt när vi kom hem. så alla dom där blommorna som ska planteras får stå och vänta på altanen tills orken att fixa det dyker upp. Vem vet, det kanske blir gjort till innan helgen. Hur jag nu ska hinna med det, ganska späckat schema dom närmsta dagarna.

* * *

Hur otroligt korkad kan man bli? Stackars unge!

* * *

Det känns konstigt, men skönt, med en ledig dag så här mitt i veckan.
Men sovmorgonen kunde jag glömma, vaknade vid 6-tiden och kunde inte somna om.

* * *

Jag kanske ska ta och göra den där amputationen ändå.
Foten gör ont och nu såg jag att jag inte bara är svullen på den utan jag har blåmärken också. Nu MÅSTE jag se till att komma iväg till doktorn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0