Monas pusselbit

Idag ser jag lite ljusare på livet, är inte lika deppig.
Saker skiter sig, det är inte första gången men det brukar lösa sig till slut på något sätt.
Men det var bra att jag kunde vara sitta hemma idag och få vara i fred med mina tankar,
i morgon ska jag försöka vara på jobbet igen.
Hoppas det funkar, men eftersom jag alltid har mina känslor utanpå så kan det bli
jobbigt med alla som ska prata och tycka synd om mig.
Nu behöver jag energi från andra, precis som jag fick från en kollega som jag talade
med i telefonen i kväll. Igår hade jag också ett samtal med en kollega, men då var
jag fortfarande mest ledsen och tyckte synd om mig själv.

Har haft styrelsemöte hemma hos mig i kväll, Storvretadagarna.
Nu är det bara en vecka kvar tills det brakar loss, det känns som att det är bra att jag
har det att koncentrera mig på nu.