Om någon kikar in

 

Längtan

 
 
Längtar redan till nästa besök


 
 
 

Jorå

 
 
 

Ånger

Ibland gör man dumma och korkade saker.
Utan att tänka, saker man ångrar redan när man gör dom.
Saker man inte ens kan förklara för sig själv, som man mår dåligt av.
 
När man säger förlåt, det skulle aldrig ha skett.
 
Ibland är det att köpa en jättestor påse med smågodis till extrapris 2:95/hg.

Ibland är det något helt annat.

 
 
 
 

Så snabbt kan allting förändras

 
 
 
Så snabbt kan allting förändras.

Hur många gånger har jag inte suttit med tre ungar i bilen på väg 290, på väg hemifrån Storvreta in mot Uppsala. Alla som åkt bil med barn vet att det är inte alltid så att alla sitter tysta och nöjda under resan. Ibland har det väl kunnat vara lite rörigt i bilen, men vi har alltid kommit fram helskinnade till vårt mål, tack och lov.
 
Det gör ont i hela kroppen när jag tänker på den familjen vars resa fick ett tragiskt slut idag.
En bil med mamma och tre barn verkar ha kommit över på fel sida på vägen och frontalkrockade med en mötande lastbil strax utanför Storvreta.
Ett av barnen ska vara allvarligt skadat och mamman avled av sina skador.
 
Jag har ju ingen aning om vad som hände, vad som orsakade olyckan.
Men min första tanke var att så mycket kan hända i bilen som stör förarens uppmärksamhet. Barnen som är osams eller väldigt sams och glada, telefonen som ringer.
 
Så snabbt kan alltid förändras.
Mina tankar är hos den drabbade familjen och deras nära.
 
Ta hand om varandra!
Vi vet inte vad som kan hända.
 

Mitt val, och ditt

Ja, jag har gjort mitt val.
Inte för att jag vet något om kyrkopolitik, men eftersom jag är medlem och har rätt att rösta är det min skyldighet att gå till vallokalen. För att dom mörka krafterna inte ska få ta över måste vi som inte vill se tex SD få någon makt se till att lägga våra röster så att det goda vinner.
 
* * *
 
Det blev inget besök på Kulturnatten för mig, gratulerade pappa på hans födelsedag och sedan blev det soffan hela kvällen. Vilket jag ju kan sitta här och ångra nu.
Det hade naturligtvis varit roligt att åka in till stan och kika runt lite, men latmasken höll mig kvar hemma i soffan.
Som vanligt skulle man nästan kunna säga.
 
* * *
 
Idag gjorde jag debut på Barkarby Outlet, men som vanligt hittade jag ingenting jag ville ha. Så är det av någon andledning alltid när jag åker på sådana ställen. Det finns liksom inga saker jag vill ha, det känns inte ens OK att köpa en klänning för halva priset när det där halva priset hamnar på 1600:-.
980:- för en täckjacka i storlek 86? Är det slugt det?
 
* * *
 
På tisdag börjar det, äntligen!
Storvreta - Dalen kl 19:00 i Fyrishov
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fyra fulla lass

 
 
 
 
 
Puh!
Fyra fulla lass med häckrester blev det till slut.
 
 
 
Så här fin var häggmispeln när den blommade.
Hög som jag vet inte vad, men det är den ju som sagt inte nu längre
 
* * *
 
Nu har jag verkligen gjort rätt för något gott i solen.
 
 

Slit och släp

Vad händer?
Det är ju sommar i september.
Helt otroligt underbart väder, det är bara att njuta och ta tillvara värmen.
 
* * *
 
För någon vecka sedan kapade vi alla häckar på höjden, inget lätt arbete minsann.
Häggmispeln mot vägen blev helt plötsligt 2-3 meter lägre, så nu är den väl "bara" ca 3,5 meter hög. Syrénhäckarna fick sig också en omgång, så nu lär inte dom blomma nästa år.
 
 
 
Det var mycket slit med att ta ner häckarna, och släpa bort alla avklippta grenar upp i den lilla skogen utanför vårt hus. Idag blir det mer slit med samma grenar, nu ska dom tas bort från skogen och köras till tippen.
Slit och släp!
 
 

Ett vackert farväl

 
 
Himlen är oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
rår inte stjärnorna för.
Älskling jag vet hur det känns,
när broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in i en vrå,
är himlen så oskyldigt blå.

"Himlen är oskyldigt blå", Ted Gärdestad
 
* * *
 
Den här vackra sommardagen har jag suttit hemma vid köksbordet och jobbat, för att kunna smita iväg på lunchen och ta farväl av en vän.
En innebandyvän som fick sluta sitt liv alldeles på tok för tidigt, i en vidrig sjukdom.
Här kan du läsa vad Klas kollega skrivit om honom.
 
För mig var det viktigt att gå på begravningen.
Det är ett sätt att få avslut och att hedra Klas, visa dom anhöriga att det finns många människor som delar deras sorg och saknad. Att han kommer att fattas oss.
 
Det var en vacker stund i kyrkan med många vänner på plats för att ta farväl.
Det gjorde så ont i hjärtat att se Klas fru och tre döttrar ta sitt farväl vid kistan.
Och tårarna strömmade när Madeleine McDonald så vackert sjöng "Himlen är oskyldigt blå" och "För kärlekens skull" av Ted Gärdestad.
 
Och jag blev rörd och stolt över att se hur Storvretas spelare så fint och värdigt bar kistan ut ur kyrkan till den väntande bilen.
 
* * *
 
Vet du Klas, vi är många som kommer att fortsätta höra din röst i Fyrishov.
Du stod för tryggheten och det korrekta när du var speaker vid Storvretas matcher.
Vem som än tar över det uppdraget har det bara till låns av dig.
 
Ha det bra där du är nu, vi saknar dig.
 
 
 
 

Som man ropar får man svar

 
 
 
 

Nu blommar det, verkligen

Vad jag älskar att slöa på helgerna!
Idag blev det en hyfsad sovmorgon, kollade sen på en film och njöt av att få slöa.
Att bara sitta i soffan och slöa, det är en av mina bättre grenar.
 
Men tyvärr så kunde jag ju inte sitta där hela dagen.
L-P plockade fram apparaten, den man har för att tvätta fönster alltså, och satte igång att ta alla fönstren på nedervåningen. Det gjorde ju att jag fick lov att flytta på blommor mm, och fick tillfälle att prata lite med mina fina orkidéer.
 
 
Det är så härligt att se dom blomma om igen.
Jag har några till som har knopp och så ett gäng som fortfarande vilar.
 
 
 
 
 

Till glädje för UNT's sportreportrar.....

Sovmorgon var det ja.....

Dom där vätskedrivande tabletterna gör nog lite verkan ändå, trots att jag inte riktigt tycker det. Dom gör i alla fall så att jag inte får den där riktiga sovmorgonen som jag längtat efter.
Eller jag kliver ju inte upp så värst tidigt eftersom jag inte är tvungen, men jag måste upp och pinka mycket tidigare än jag skulle vilja.
Som tur är så kan jag somna om igen sen och få några timmars extrasömn. Dom säger att man inte kan sova igen sömn man förlorar, men jag tror absolut att jag kan sova tillbaka lite av dom där timmarna jag missar i veckorna under helgen.
 
 
 
Lördagseftermiddagen tillbringade vi i Fyrishov, kikade runt lite på dom nya hallarna som invigdes idag.
Det blir verkligen kanonfint, det är nästan så att A-hallen känns lite för sliten när man varit i dom nya delarna och sedan bänkar sig för match. Själva matchen kan ni läsa om här, jag nöjer mig med att säga att det var riktigt kul att få se lite innebandy igen. Kul att dom riktiga matcherna snart börjar, första seriematch 17 september.
 
Jag surar fortfarande lite för att jag inte får sitta kvar på "min" plats i Fyrishov.
Någon/några i klubben har tydligen bestämt att man ska byta sida på sponsorplatserna och då får inte jag sitta kvar där jag brukar dvs strax ovanför sekretariatet.
Min gissning är att man gör detta för att det ska se bättre ut under dom TV-sända matcherna, det ser ju väldigt tråkigt ut när sponsorplatserna står tomma i bild.
Bättre att flytta över oss som alltid finns på plats och stöttar vårt lag.
 
Nu kommer jag att ha min plats på den sida där spelarna sitter.
Det kan vara så att reportrarna från UNT mfl uppskattar det, nu slipper dom ju ha mig kvidandes och ropandes precis bakom nacken på dom.
Hur som helst, så kommer i alla fall jag att sakna att prata med dom under matcherna.
 
 
 
 
Det blev kålpudding till lunch och vad skulle vi då äta till middag?
Jag vet inte riktigt hur det gick till, men vi fick ett gäng havskräftor med oss hem från affären.
Man kan äta kött dagarna efter varandra, så varför inte skaldjur?
 
* * *
 
Snart tar jag och amputerar min svullna fot, i alla fall har jag god lust till det när jag vaknar mitt i natten av att den värker.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fredagsmys


Äntligen fredag!
Efter en veckas slit är vi ju värda lite fredagsmys, eller hur?
 
* * *
 
Igår var jag på redaktionsmöte på uppsalanyheter.se.
Jag har ju aldrig träffat dom som jobbar med sidan så det var riktigt kul att få ett ansikte på alla. Jag bidrar ju minst av alla till sidan, men det var kul att få vara med och lyssna på vad dom sysslar med.
Kolla gärna in på sidan och berätta vad ni tycker om den.
 
* * *
 
I morgon kl 14:00 är det äntligen innebandy igen, Storvreta spelar en tränings/uppvisningsmatch mot TPS Åbo i Fyrishov.  Det ska bli kul att få se lite innebandy igen, få se hur laget ser ut. I träningsmatchen mot Falun tidigare i veckan saknades några spelare, vi får väl se om någon eller några av dom kommer till spel mot finnarna.

Samtidigt är det invigning av dom nya hallarna i Fyrishov så passa på att åka dit och kika på hur det ser ut, lördagens program hittar du här.
 
* * *
 
Men innan innebandyn är det så klart sovmorgon som gäller.
 
 

På rätt spår igen

Tror ni att jag kollade lite extra noga vad det stod på tåget idag?
Det kan ni hoppa upp och sätta er på att jag gjorde.
 
* * *
 
Sitter och tittar på lägenheter i Nerja.
Nu längtar jag verkligen efter att åka dit igen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Är huvudet dumt får kroppen lida

Idag var det en sån där första gången-dag.
 
Jag kom inte springande utan kom i hyfsat god tid till Karlberg när jag skulle åka hem, var nog på plats 3-4 minuter innan tåget skulle gå.
16:42 ska enligt tidtabellen tåget mot Uppsala gå, jag tittar på klockan och börjar bli lite nervös när jag ser att klockan är 16:45. Jag har ju bara fem minuter på mig i Uppsala innan Upptåget ska gå så den lilla marginalen försvinner ganska så snabbt, det ser ut som att det ska bli världsrekordförsök mellan tågen igen.
Just då ser jag hur tåget rullar in på perrongen och jag skuttar, lite lättad, på och hoppas att vi ska köra in lite av förseningen på vår färd mot Uppsala. Jag sitter där i godan ro på tåget, lyssnar på lite podcast och spelar spel på mobilen, precis som vanligt. Folk hoppar av och på, och jag funderar inte på vart vi befinner oss eftersom min resa är ca 50 minuter lång och jag inte brukar börja titta mig omkring förrän i Knivsta ungefär.
 
Så hör jag helt plötsligt något i högtalarna:
"Nästa stopp Märsta, vilket är tågets slutstation"
 
Märsta? Jag ska inte ens passera Märsta!
Då först inser jag att jag har hoppat på fel tåg vid Karlberg, tåget jag sitter på är inte tåget till Uppsala utan ett annat försenat pendeltåg.
 
Hur skulle jag göra nu då?
Hoppa på ett pendeltåg tillbaka till Upplands Väsby för att där invänta ett pendeltåg mot Uppsala?
Nej, det fick bli det dyra sättet.
Jag fick gå till biljettautomaten och köpa mig en biljett och invänta SJ-tåget i stället.
 
Det var första gången på alla mina pendlarår som jag hoppat på fel tåg.
Hoppas jag lärde mig något av det.
Troligtvis inte.
 
 

RSS 2.0