Olle
Hur kan det vara möjligt?
På något vis känns det som att du alltid har funnits runt oss, du dyker upp och
spelar i olika band tillsammans med min brorsa.
Senast vi sågs gled du upp framför Pub 19 i en förlängd Volvo, tillsammans
med Hjalmar och Calle.
Det var dags för releasespelning för Gransten Bluesbands CD och Hjalmar
säger att är det release så är det, då kommer man i stil.
Under spelningen, efter ett av dina solon, står Mia, Magda och jag framför
scenen och ropar "Olle, Olle, Olle!"
Du ler och säger att det känns som i gamla tider.
Olle, jag är glad att jag har den spelningen att komma ihåg nu.
Jag kan komma ihåg hur du log åt oss och att du gjorde det du älskade.
Mina tankar går till dina barn, Oliver och Olga.
Dom har redan varit med om att förlora sin mamma och nu förlorar dom dig.
Olle, spela så att änglarna dansar!
*kram*
Olle Boson
R.I.P
Olle lever vidare!
Ta ställning DU också, läs här om organdonation.
Rest in peace OLLE. JAG TÄNDE ETT STORT LJUS FÖR DIG
OCH PLASERADE EN VIT ENGEL MED OPTISKT-GLASFIBER
FÄRGADE VINGAR PÅ SLUT-STEGSVAGNEN,(INNAN JAG LÄSTE OVANSÅEND) FORTSÄTTER NATTEN GOD BLUES-MUSIK OCH
LÅTER MINA TANKAR GÅ TILL DIG OCH DINA BARN.
PER RYHLÉN 2010.
PER RYHLÉN
olle vi möttes på engelen i mitten på 80 talet du spelede i slim notinis blues gang jag undrade om du ville spela med mig vilket du ville jag startade touch of blues 1987 du var med oss på 3 skivor och saknaden efter dig är obeskrivlig du var och är min ikon den trevligaste människa man kan tänka sig och en gitarrist av gudomlig kaliber jag och våran basist gunnar steelman älskar dig evigt tack olle för allt du gav det tar vi med oss.
Olle, du var en mycket speciell människa. Förutom att du
var en underbar och ödmjuk person har jag aldrig spelat
med en gitarrist med din briljans att hitta det där
speciella. Lekfulla originella fraseringar i rytm och
melodi som bara satt direkt och gav en helt speciell
prägel till låtarna.
<br><br>
Bara någon vecka innan jag fick det tragiska beskedet om
din bortgång lyssnade jag av en tillfällighet på
inspelningarna med Jajja Band från Silence-studion 1980
och la upp dem på min MySpace-sida. För övrigt det enda
jag gjort på den. Jag njöt av att lyssna till dina solon
och stick och tänkte att det vore fantastiskt roligt om
vi kunde spela tillsammans igen. Precis som när vi
träffades och jammade tillsammans på en spelning för
några år sedan. Du hade fortfarande samma lekfullhet i
spelandet då som tidigare.
<br><br>
Det är ett stort tomrum efter dig. Mina tankar går också till dina barn.
<br><br>
Lage
Total chock.
Först dog min allra äldsta barndomsvän Molly den 25/6 2006. Hon hade varit väldigt sjuk under många år, men man är ändå aldrig beredd.
Och nu Olle! Det är omöjligt att ta in ännu. Han var ju frisk?!
Oliver och Olga, ni är i mina tankar. Det är så fruktansvärt orättvist. Men livet är inte rättvist...
När Molly dog skrev jag ner flera sidor barn- och ungdomsminnen. När vi först träffades var vi så små att vi åkte barnvagn, Camilla och hennes kompis Lotta Wernström körde oss på Djursholms gator.
Sedan följdes vi åt från lekis till gymnasiet.
Även om kontakten blev glesare på senare år (främst mitt fel, samt det geografiska avståndet, jag bodde ju i Lund i många år)så hördes vi alltid av då och då.
När Molly dog tänkte man ju att Olle finns ju kvar iaf. I 3½ år... Livet är inte rättvist.
Oliver och Olga, jag har ingen tröst att komma med. Jag tycker bara att det är för jävligt.
Men har ni bara ärvt en gnutta av era föräldrars styrka och intelligens så kommer det att gå bra för er.
Tänker på er. Kramar från Kattis
PS. Oliver och Olga! Jag kom att tänka på Hassan, er lilla taxkille. Han måste ju oxå känna sig helt helt förvirrad och vilsen.
Hoppas att ni kan ge varandra lite tröst.
Min egen hund Indy har hjälpt mig genom många svåra perioder - inte att jämföra med det ni går igenom, men. Kattis
PS. Oliver och Olga! Jag kom att tänka på Hassan, er lilla taxkille. Han måste ju oxå känna sig helt helt förvirrad och vilsen.
Hoppas att ni kan ge varandra lite tröst.
Min egen hund Indy har hjälpt mig genom många svåra perioder - inte att jämföra med det ni går igenom, men. Kattis
PS. Tänker oxå på er lilla taxkille Hassan. Han måste ju känna sig helt förvirrad och vilsen. Det är svårt för en liten hundhjärna att förstå när saker ställs på ända så som nu har skett.
Min egen hund Indy har hjälpt mig genom svåra perioder - inte att jämföra med er situation!
Hoppas ändå att ni kan skänka varandra lite tröst i eländet.
Pussar till Hassan från Indy!
Fan! Ursäkta! Det skulle vara ETT Hassan-inlägg, inte tre!
