Säsongspremiär
Så är den då överstökad, säsongspremiären.
Vi tog oss, med ett stopp för att lämna en bil hos lillprinsens föräldrar, till Hovet för att vara med om det man kallade för en innebandyfest. Vi skulle se två superligamatcher, förmatchen med Balrog-AIK och sedan dagens huvudmatch Caperiotäby-Storvreta.
Vi var lite sena så första matchen hade precis börjat när vi kom in i hallen och det första jag tänkte var, var är alla människor? Jag vet inte hur mycket människor det går in på Hovet, men det var inte många som satt där på läktarna. Jag läste att enligt den officiella matchrapporten var vi 2.717 på läktaren, undrar var alla dom människorna befann sig?
Första matchen var i alla fall ett sömnpiller, det kändes otroligt avslaget. Jag hade ju trott att alla skulle vara jättetaggade och ge järnet i första seriematchen, men så var det tydligen inte. Matchen slutade 4-6 och det är väl inte mycket mer att säga om det.
Micke Karlsson ska tydligen bli bäst i världen, då får han nog jobba på lite.
Foto: Peter Bohlin
Så var det dags för dagens huvudnummer, matchen mellan Caperiotäby-Storvreta.
Matchen började med en kalldusch för vår del, ett mål i baken efter 16 sekunder. När det var som värst låg vi under med 6-2, varav vi skulle kunna hamna i protokollet med assist för minst tre, fyra stycken av dom målen efter riktiga bjudningar.
Men så kom vändningen, våra killar kammade till sig och började spela innebandy.
Det var riktigt svettigt innan slutsignal då vi kunde fira årets första seger.
Läs här om matchen på Storvretas hemsida.
Innebandyfesten som kom av sig, så kan man väl kalla lördagens begivenhet.
Publiksiffrorna tror jag som sagt inte ett dugg på, det ekade tomt i Hovet.
2 717 personer säger man, undrar om man räknat med all personal på Hovet då också? Eller var det 2000 som hängde i barerna i stället för att titta på matcherna?
Men publiken får en ny chans att hitta dit, det ska tydligen göras ett nytt försök med dubbelmatch under vintern.
Läs Peter Bohlins krönika om kvällen på Hovet.
Vi tog oss, med ett stopp för att lämna en bil hos lillprinsens föräldrar, till Hovet för att vara med om det man kallade för en innebandyfest. Vi skulle se två superligamatcher, förmatchen med Balrog-AIK och sedan dagens huvudmatch Caperiotäby-Storvreta.
Vi var lite sena så första matchen hade precis börjat när vi kom in i hallen och det första jag tänkte var, var är alla människor? Jag vet inte hur mycket människor det går in på Hovet, men det var inte många som satt där på läktarna. Jag läste att enligt den officiella matchrapporten var vi 2.717 på läktaren, undrar var alla dom människorna befann sig?
Första matchen var i alla fall ett sömnpiller, det kändes otroligt avslaget. Jag hade ju trott att alla skulle vara jättetaggade och ge järnet i första seriematchen, men så var det tydligen inte. Matchen slutade 4-6 och det är väl inte mycket mer att säga om det.
Micke Karlsson ska tydligen bli bäst i världen, då får han nog jobba på lite.
Foto: Peter Bohlin
Så var det dags för dagens huvudnummer, matchen mellan Caperiotäby-Storvreta.
Matchen började med en kalldusch för vår del, ett mål i baken efter 16 sekunder. När det var som värst låg vi under med 6-2, varav vi skulle kunna hamna i protokollet med assist för minst tre, fyra stycken av dom målen efter riktiga bjudningar.
Men så kom vändningen, våra killar kammade till sig och började spela innebandy.
Det var riktigt svettigt innan slutsignal då vi kunde fira årets första seger.
Läs här om matchen på Storvretas hemsida.
Innebandyfesten som kom av sig, så kan man väl kalla lördagens begivenhet.
Publiksiffrorna tror jag som sagt inte ett dugg på, det ekade tomt i Hovet.
2 717 personer säger man, undrar om man räknat med all personal på Hovet då också? Eller var det 2000 som hängde i barerna i stället för att titta på matcherna?
Men publiken får en ny chans att hitta dit, det ska tydligen göras ett nytt försök med dubbelmatch under vintern.
Läs Peter Bohlins krönika om kvällen på Hovet.
Kommentarer
Trackback
