Snigel på E4:an
Undrar om lillprinsen fattar hur mycket jag har längtat efter att få träffa honom igen?
Antagligen inte, eftersom han valde att sova hela tiden jag var hos honom idag. Han himlade med ögonen ibland men så såg han att det fortfarande var mormor som höll i honom och då valde han att somna om igen.
Jag tror jag ska lura honom lite och komma tillbaka i morgon igen.
Det kan ju vara så att han var alldeles utmattad av glädje över att han ska få åka hem på dagpermis i veckan, han ska få komma bort från sjukhuset en dag och bekanta sig med sitt riktiga hem. Kolla in sin egen säng, se om han får plats i hängmattan.
Gissa om jag blev svettig när jag skulle köra hem gammelbilen till Storvreta för att sätta in barnstolen och bilen håller på och lägger av för mig mitt på E4:an.
Först stannar den i rondellen precis utanför jobbet, precis lagom länge för att bilarna ska börja åka runt och förarna blänga ilsket på mig. Så när jag precis lämnat Karolinska och kommit ut bland alla bilar så känner jag hur bilen tappar kraft och saktar av mer och mer.
Jag får i alla fall över bilen i höger körfält och hoppas att den ska repa sig och öka fart, men inte då. Vi saktar ner mer och mer och svetten börjar lacka i min panna. Det är ju inte riktigt läge att krypköra på E4:an i rusningstrafik, bilisterna runt omkring mig var väldigt tydliga med vad dom tyckte om det.
Precis när jag var beredd att bryta ihop var det som om bilen suckade till och bestämde sig för att den skulle hänga med hem i alla fall, då gick det att gasa på och vi kom till slut hem.
Nu ska det bli spännande att se hur den beter sig i morgon bitti när vi ska åka tillbaka igen.
Men då kommer jag att överlåta ratten, då blir det någon annans problem om vi stannar.
När jag kom hem satt det en prinsessa och väntade på mig i soffan.
Så härligt att få vara både mormor och farmor på samma dag.
* *
Så otroligt skönt det ska bli när valet är över.
Jag står snart inte ut med att höra allt käbbel.
* *
Ja, just ja. Spikmattan var det en evighet sedan jag använde.
Jag kanske ska ta och plocka fram den i morgon, den kanske kan göra gott för min onda axel. Om inte annat så glömmer jag ju smärtan i axeln en stund för smärtan i ryggen i stället.
Antagligen inte, eftersom han valde att sova hela tiden jag var hos honom idag. Han himlade med ögonen ibland men så såg han att det fortfarande var mormor som höll i honom och då valde han att somna om igen.
Jag tror jag ska lura honom lite och komma tillbaka i morgon igen.
Det kan ju vara så att han var alldeles utmattad av glädje över att han ska få åka hem på dagpermis i veckan, han ska få komma bort från sjukhuset en dag och bekanta sig med sitt riktiga hem. Kolla in sin egen säng, se om han får plats i hängmattan.
Gissa om jag blev svettig när jag skulle köra hem gammelbilen till Storvreta för att sätta in barnstolen och bilen håller på och lägger av för mig mitt på E4:an.
Först stannar den i rondellen precis utanför jobbet, precis lagom länge för att bilarna ska börja åka runt och förarna blänga ilsket på mig. Så när jag precis lämnat Karolinska och kommit ut bland alla bilar så känner jag hur bilen tappar kraft och saktar av mer och mer.
Jag får i alla fall över bilen i höger körfält och hoppas att den ska repa sig och öka fart, men inte då. Vi saktar ner mer och mer och svetten börjar lacka i min panna. Det är ju inte riktigt läge att krypköra på E4:an i rusningstrafik, bilisterna runt omkring mig var väldigt tydliga med vad dom tyckte om det.
Precis när jag var beredd att bryta ihop var det som om bilen suckade till och bestämde sig för att den skulle hänga med hem i alla fall, då gick det att gasa på och vi kom till slut hem.
Nu ska det bli spännande att se hur den beter sig i morgon bitti när vi ska åka tillbaka igen.
Men då kommer jag att överlåta ratten, då blir det någon annans problem om vi stannar.
När jag kom hem satt det en prinsessa och väntade på mig i soffan.
Så härligt att få vara både mormor och farmor på samma dag.
* *
Så otroligt skönt det ska bli när valet är över.
Jag står snart inte ut med att höra allt käbbel.
* *
Ja, just ja. Spikmattan var det en evighet sedan jag använde.
Jag kanske ska ta och plocka fram den i morgon, den kanske kan göra gott för min onda axel. Om inte annat så glömmer jag ju smärtan i axeln en stund för smärtan i ryggen i stället.
Kommentarer
Trackback
