Monas pusselbit

Ibland funderar man på hur folk tänker.

Eller snarare hur dom inte tänker.

Gabriella sticker ensam till Egypten på semester, checkar ut från hotellet och försvinner sedan spårlöst. Hör inte av sig till någon, varken familj eller vänner.
Naturligtvis blir familjen oroliga, vad har hänt?

Varför hör hon inte av sig?

 

Till slut ringer hon hem och blir jätteförvånad över all uppståndelse, hon har ju bara blivit kär och tillbringat tiden med den nya kärleken.

"Jag är 25 år, jag är impulsiv", är hennes försvar till att hon inte hört av sig.

Och ganska så korkad skulle man ju kunna tycka.

 

Tänk så många människor som nu varit oroliga och förtvivlade i onödan, som engagerat sig i hennes "försvinnande", både familj och vänner.

Hon har verkligen visat att dom inte betyder ett skit för henne.