Rörd till tårar

Jag satt ju, som så många andra, och tittade på minnescermonin för Michael Jackson i kväll och jag måste säga att jag hade väldigt många olika känslor inför det hela.
Måste erkänna att jag fick rysningar när bröderna rullade in den gyllene kistan och man sjunger "Soon and very soon, we are going to meet the King".
Många fina tal, många hyllningsord. Jag hoppas innerligt att Michael fick höra allt detta när han levde, han verkade vara en man som behövde få veta. Mycket amerikanskt var det ju, mycket tacka Gud och Jesus.
Fina uppträdanden som gav mig rysningar flera gånger.

Men det som fick tårarna att rinna var broderns tal på slutet och när dottern tog mikrofonen. Det kändes innerligt och äkta, en sorg som dom delade med sig av till alla oss andra.


Michael Jackson var en begåvad man som haft en besynnerlig uppväxt.
Vi får hoppas att han har det bra där han är nu, att han får dansa och sjunga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0