Jag har bara regn hos mig....
Men det är klart, hellre lite regn än att det ska snöa igen.
* * *
Snuskgubbe!
* * *
14 raka slutspelsvinster för Storvreta, för min del så kan det gärna få vara 18 när den här säsongen är slut. Nog trodde jag att vi skulle besegra Linköping i kvartsfinalen, men att det skulle gå riktigt så enkelt hade jag inte räknat med. Eller enkelt och enkelt, dom försökte väl sprattla mot in i det sista men dom fick se sig besegrade.
Men nackdelen med att bli klara så snabbt med kvarten är att nu får vi ju sitta och vänta på att få reda på vilka vi möter i semin, dom andra lagen har ju svårare för att bestämma sig för vilka som ska gå vidare.
Igår möttes Pixbo och Warberg i en match som jag trodde Pixbo skulle vinna, men inte då. Nu kan Warberg avgöra på hemmaplan om inte Pixbo taggar till, vilket jag ju gärna vill att dom ska göra eftersom jag gått och sagt att vi kommer att möta dom i Malmö 21 april.
Det gjorde ont i hela mig och kanske mest i min axel, när jag såg hur Warbergs Magnus Svensson blev fälld och låg vred sig i plågor. Den axelskadan gör troligtvis gårdagens match till Magnus sista för den här säsongen.
Tråkigt för Magnus och tråkigt för Warberg, men jag är glad för att Warberg inte tänker gå vidare och göra någon anmälan mot Martin Östholm.
För mig såg det ut som en olyckshändelse.
* * *
Seved, hur har det kunnat bli så här?
Gängen styr och myndigheterna kan tydligen inget göra.
Pst... ni kommer väl ihåg att ställa om klockan
Kom ihåg att vi ställer FRAM klockan en timme, till sommartid
Blodet droppar
Jag lyckades trampa in en glasbit i foten, det var ruskigt oskönt kan jag tala om.
Blodet droppade och ont gjorde det när jag fick hjälp med att dra ut den.
Ett mysterium hur det kunde ligga en glasbit på köksgolvet eftersom inget vet med sig att man har tappat något glas, men så var det i alla fall.
* * *
Jag fick för mig att jag skulle gå och titta på lite nya skor idag, men så insåg jag inne i skoaffären att det är ju korkat att ens försöka prova nu när fötterna är så svullna.
Så det nöjet får jag spara på ett tag till.
* * *
Jag börjar fundera på om det inte är dags att boka den där flygbiljetten till Malmö snart.
* * *
Polly-klubben? Ja, varför inte.
Tröttman sprider sig
Är det ljuset man ska skylla tröttheten på nu?
Jag är trött som jag vet inte vad, tror det får bli riktigt tidigt i säng.
Här är det i alla fall bara en massa hockey på TV:n, det kan jag klara mig utan.
* * *
Jag var till naprapaten igår, och idag känner jag mig stel i ryggen och hade riktigt jädra ont i benet när jag gick till tåget på eftermiddagen. Antagligen är det så att jag tänker mer på det nu när jag har pratat med naprapaten, hans ord finns ju där i bakhuvudet. Nu gäller det att jag ska komma ihåg att göra dom där enkla och snabba övningarna som han gav mig i hemläxa.
Hur korkad kan man bli?
Vi stannade till vid en smågodisbutik när vi körde hem idag, det blev naturligtvis varsin påse med hem. Varsin påse eftersom vi inte riktigt tycker om samma saker, men jag brukar faktiskt tvinga i mig några äckliga från gubbens påse när det har tagit slut i min.
Nu mår jag nästan illa efter att ha tryckt in smågodis i ansiktet, tror jag får ställa undan påsen.
Kanske gömma den för mig själv?
Tror jag får försöka med det.........
Såja
Det ni!
Världens snöstorm en stund igår och lite snö idag också, men dom (vilka dom nu är) måste väl göra slut på allt vinterväder innan dom kan släppa på den där värmen som man pratar så mycket om.
Kom sol! Vi behöver dig!
* * *
Det finns dom som, hur otroligt det än låter, tycker att jag är lite insnöad men nu har den där roliga tiden börjat. Slutspelstiden, så klart.
Första matchen i kvarsfinalen är avklarad, med nöd och näppe höll jag på att säga.
I 50 minuter satt jag och var allt lite orolig för hur matchen skulle sluta, men så gör Storvreta sex mål på dom sista 10 minuterna och segern är säkrad. Killarna fick sig en uppsträckning av tränare Brottman i sista pausen, och det gav ju resultat till slut.
Foto: Jesper Mattsson
Två av matchens lirare, Hannes Öhman står för fyra mål och en assist och Jesper Berggren smäller till och gör två mål på otroliga 13 sekunder.
Vi vinner till slut matchen med 9-5 och på fredag väntar match nr två av fem möjliga.
Visst är det lite för långt att åka till Linköping och kolla på matchen?
* * *
Fick bebisgosa en snabbis i kväll, så otroligt mysigt det är.
En gosig söndag
Vi fick träffa min lilla brorsdotter som föddes i onsdags och tänk att det kan vara otroligt mysigt att få sitta och hålla en så liten människa i famnen.
Det är så otroligt att se dessa små händer och fötter, dom är alldeles färska men dom ser ut som en gammal människas med den lite rynkiga huden.
Att se in i dom små ögonen och fundera över vad dom kommer att få se och uppleva.
Sedan blev det hemfärd för mera mys, prinsessan kom så jag fick gosa lite med henne.
Svårt att förställa sig att hon varit ännu mindre än den lilla jag höll i famnen en stund tidigare, otroligt så fort tiden går och vad fort barnen växer och utvecklas.
Prinsessan berättade för mig att hon också varit bebis och då kunde hon inte prata och gå, men att det kan hon minsann nu.
* * *
Nu börjar den, kampen om finalbiljetterna till Malmö Arena.
Måndag kväll kl 19 är det dags för första kvartsfinalen mot Linköping i Fyrishov.
Jag ser fram mot en tuff match inför fyllda läktare, där publiken hjälper Eaglarna att stötta laget som en extra spelare.
Beroende och äntligen slutspel
Jag heter Mona och jag är beroende.
Som om det inte vore nog med Wordfeud så har jag nu fastnat i ett annat träsk.
Rumble fick klorna i mig idagoch trots att jag har fått så otroligt mycket stryk idag kan jag inte låta bli att spela så fingrarna glöder.
På tid ska man få fram så många ord som möjligt av dom 16 bokstäver som kommer upp på spelplanen, riktigt kul. Men som sagt beroendeframkallande.
* * *
Jag var och bevittnade Sirius sista match i SSL.
Denna sista match spelades i Fyrishovs B-hall, A-hallen var uppbokad för Schack-Fyran.
På sätt och vis kändes det ganska bra att matchen gick där inne, det hade varit värre i stora hallen med gapande tomma läktare.
Nu fick ju vi 207 på läktaren gott och väl plats och det kändes lite mer intimt.
Matchen började riktigt uselt från Sirius sida, första perioden var dom riktigt dåliga och det kändes som att dom skulle bli mosade av Caperiotäby. Men så kartade man på sig och i sista perioden var dom riktigt bra. Med halva sista perioden spelad kändes det som att det skulle kunna sluta med en hemmaseger, men tyvärr så höll det inte hela vägen.
Sirius gjorde i alla fall ett snyggt sorti ur SSL och nu väntar Allsvenskan nästa år.
* * *
Storvreta spelade sista grundseriematchen mot Tyresö Trollbäcken och trots att man vilade hela förstauppställningen vann man med 6-4. Skönt att visa alla som påstår att vi bara lever på våra "stärnor" att det går alldeles utmärkt att vinna matcher även när dom inte finns på planen. Vi har hungriga killar bakom som gärna kliver fram.
Lite kul att se att Mattias Samuelsson är en så bra bänkspelare, tom så bra att han fick en 3:a i betyg av Innebandymagazinet.
Inte dåligt med ett sånt betyg utan att vara på planen annat än vid uppvärmningen.
Nu börjar det roliga, på måndag spelas första slutspelsmatchen.
Vi valde att möta Linköping i kvarsfinalerna och första match är på måndag i Fyrishov.
* * *
Den där sovmorgonen som jag hade tänkt mig i morse gick om intet, det är inte lätt att sova när håriga killen och hans morsa har brottningsmatch i sängen bredvid.
Stubbar och en himla massa matcher
Den som gjort det har satt dit ett par stubbar i stället, inte så där jättesnyggt.
Nu är jag så där svullen om anklarna igen, tror jag blir galen.
Jag ser ut som jag fått sådan där "elefantsjuka".
Och inte nog med det, jag har fått ischiasont också.
Jag kollade efter naprapattid på jobbet men fick fatt på en massagetid i stället, gissa om det gjorde ont när Lisa klämde till. Det gjorde så ont att jag blev alldeles svettig, men det kändes i alla fall bättre när hon var klar. Fick mig en snabbomgång på rygg och axlar också, det var verkligen välbehövligt.
Det känns att vi haft en kämpig tid, att jag har varit lite extra spänd.
* * *
Men allt är inte bara elände, även om man kan tro det när man läser det jag skriver.
Jag har ju blivit faster igen, det var drygt 23 år sedan sist.
En liten tjej (så klart) som tog god tid på sig att komma ut, hon vill antagligen visa direkt vem det är som bestämmer så att ingen får några andra idéer.
* * *
I måndags var det matchdags för Örjan Skogström, för 501 gången i högsta serien.
Till "digadigadingdingding, här glider Kingen in" kom Örjan in på planen, som vanligt sist av alla spelarna. Men den här gången gled han in ensam för att få motta publikens hyllningar.
Grattis Örjan, när säsongen är slut så är du uppe i minst 509 matcher.
* * *
Hur var det nu, skulle jag inte försöka komma iväg på en solresa snart?
Bebisar
Den här dagen har jag funderat mycket på bebisar och hur släkten växer.
Vi fick nämligen en liten kille till i släkten under natten, mina barnbarn fick en liten syssling.
Kul med en liten kille, vi har ju mest flickor i släkten tidigare.
Och nu går vi och väntar på att nästa bebis ska bestämma sig för att komma ut.
Jag ska ju bli faster igen, senast var det för snart 24 år sedan.
Varenda gång det piper till i mobilen nu så tror jag att det är bebisen som vill anmäla sin ankomst, men den vill tydligen dra ut på det hela lite.
Du lilla pyret där inne, kom ut nu!
* * *
När väckningen gick igång kl 4.40 i morse var jag mer död än levande, jag ställde om klockan och sov en liten stund till vilket gjorde att den där hårtvätten fick strykas från morgonens pressade tidsschema. Hoppas jag orkar pallra mig ur sängen och åtgärda det i morgon bitti, annars ligger jag risigt till snart.
* * *
Matchen mot Mullsjö igår kändes till en början riktigt avslagen, det var som att killarna hade tankarna på nästa vecka och inte på den match som spelades just då. Nu gjorde man i alla fall jobbet och vann med 9-5 efter att ha lagt på lite mer energi i slutet av matchen.
En grundspelsmatch kvar på lördag och sedan väntar slutspelet, val av motståndare i kvartsfinalerna görs direkt efter lördagens match. Spännande att höra vilket lag man väljer, som det ser ut just nu har man att välja mellen Dalen, Helsingborg, Linköping och Warberg. Men det kan ha ändrats efter sista omgången, TT och AIK ligger ju och nosar alldeles under strecket och det finns väl en minimal chans att AIK kan kravla sig upp.
* * *
I morgon är en annan dag!
Amazing euphoria och blandade känslor
Loreen kommer att representera oss med en kanonlåt i Azerbajdzjan, det måste vara den bästa låten vi skickar dit på många år. Men jag hade nog inte deppat om vi skickat dit Danny i stället, jag gillade ju hans låt också.
* * *
Det blir en jobbig dag på jobbet i morgon, vi kommer att få veta vår nya organisation.
Sent i fredags eftermiddag fick jag beskedet att jag kunde vara lugn, jag har jobbet kvar även efter 1 april. Men det är många av mina kollegor som inte kommer att ha det, och det gör mig så ledsen. Ännu så länge har jag bara hört bitvis vilka som är berörda, det är otroligt tråkigt att höra att människor som jobbat 20-30 år i företaget inte längre får plats.
Det kommer att bli några jobbiga veckor till månadsskiftet, vi får se till att ta väl hand om våra kollegor som får lämna. En del kommer att se det som en utmaning, medans en del med all rätt kommer att vara ledsna och arga.
Det är många stadier man ska gå genom när man får ett sådant besked.
Jag är otroligt lättad och glad över att jag kommer att vara kvar, men jag kommer att sakna dom fina människor som får gå.
* * *
Håriga killen kom till oss i torsdags och den här gången hade han sin morsa med sig.
Det var riktigt mysigt att ha två hundar på besök, även om det gick riktigt livat till ibland när håriga killen precis som alla andra barn skulle hålla på och bråka med morsan.
Det blev trångt i mitt knä när jag satt och försökte njuta av lite sol och kaffe på balkongen i lördags, får en sitta i knät så vill ju naturligtvis den andra också göra det.
Det finns hopp
Jag sitter och dricker kaffe i solen på balkongen hemma hos E och K, hör hur dom spikar lister inne i lägenheten.
När jag sitter här i solen känner jag att det finns lite hopp i alla fall, att allt kommer att ordna sig.
Visst känns allt så mycket bättre när solen skiner.
Äntligen lite mat i magen
Jag har varit solo hemma hela veckan, och ni som känner mig vet att då blir det lite si och så med maten för min del. Jag äter ju något, men det blir inte direkt några måltider att skryta om.
Därför var det så otroligt skönt när det fanns färdig mat när jag kom hem idag, och inte vilken mat som helst utan gräddstuvad lever. Otroligt gott!
* * *
Nu börjar enhet efter enhet bli klara med omorganisationen, vi på min enhet har ännu inte fått något besked men jag hoppas att det kommer i morgon.
Det är som tortyr att gå så här och vänta på besked.
* * *
Enligt löpsedlar och förstasidor så är makarna Reinfeldts separation det största som hänt i världen det senaste dygnet. Det kan inte vara lätt att vara i den situationen och få det upptryckt i ansiktet överallt. Människor separerar varje dag, det är inte något konstigt eller ovanligt.
Låt dom få göra det i fred.
* * *
Håriga killen kommer för att vara här några dagar, den här gången tar han tydligen sin morsa med sig också. Undrar hur det kommer att gå.....
Skräcken
Magsjuka härjar i familjen, tack och lov finns dom drabbade inte i huset när "festen" börjar.
Det där är annars en skräck jag har, att bli magsjuk när jag är på jobbet.
Hur sjutton skulle jag ta mig hem?
Det tar två timmar att komma hem med 20 minuters promenad, två olika tåg och lite väntan mellan dom. Hur skulle jag klara det om magen bråkade åt båda hållen?
Tack och lov så har det hittills aldrig hänt (ta i trä), men skräcken finns där.
* * *
Idag var jag på information från Trygghetsrådet, inför våra personalneddragningar.
Av 101 personer ska 20 bort, det är alltså var femte av oss som bara jobbar kvar den här månaden ut. Det kommer att vara en jobbig tid tills vi får besked, besked om vilka som berörs. Eller berörs gör vi ju alla, oavsett om vi får vara kvar eller åker ut.
Får jag vara kvar så kommer jag ju ändå förlora en massa av mina fina kollegor.
Den här väntan på besked är otroligt frustrerande, nu vill vi alla bara veta.
Vi hanterar väntan och oron olika, men det är väldigt mycket galghumor just nu.
Vi skrattar nästan mer än vanligt på fikarasterna, men det är väl någon sorts försvar för att slippa tänka på vad som komma skall. Vårt sätt att hantera oron.
* * *
Kvällsfika hos trollungen i Skyttorp.
"Jag är ingen skitunge, jag är en trollunge"
Serieseger
Fy sjutton för att skrapa bilrutor på morgonen!!
Och är det nödvändigt att det är så kallt?
* * *
Det som värmer mig i kylan är vetskapen om att igår, efter att Warberg besegrat Falun, blev vi Storvreta IBK seriesegrare.
För första gången i klubbens historia kommer vi att toppa tabellen när grundserien är slut.
Men nu börjar snart den slutliga resan mot Malmö och SM-finalen där vi förhoppningsvis ska få försvara vårt guld.
Ras och olyckor
Alla föräldrar skräck att något ska hända när ungarna är borta, men man tror kanske inte att det ska hända något sånt här. Rädslan brukar väl mer vara vad som kan hända andra saker, inte att plattformen som ungdomarna står på ska rasa.
* * *
Lite underlig stämning på jobbet, alla går och väntar på vad som ska hända.
Vi vet ju inte vad neddragningarna kommer att betyda för vår enhet och vilka som att drabbas. Det är klart, alla drabbas ju på något vis. Om inte direkt så indirekt genom att kollegor kommer att få sluta. Vi håller tummarna för att förändringarna blir så små som möjligt.
Och ni kan ju hålla en tumme för att jag har ett jobb att gå till i fortsättningen också.
* * *
Jag gjorde inte direkt några glädjevolter när håriga killen sket blött på mattan i vardagsrummet. Den stackarn hade väl fått äta något som ställde till det i magen, så han blev överraskad och lyckades inte uppmärksamma oss i tid på att en olycka höll på att hända.
Stackarn skämdes riktigt ordentligt efteråt.
* * *
Grattis Jan Eliasson, inget dåligt jobb du fått.
Och det vid 71 års ålder.
* * *
Det är väl kanske inte alla som drömmer om att bo i ett soprum.
