Monas pusselbit

Nu har jag flyttat klart för evigheters evighet.
Eller det blir väl tills nästa gång någon av ungarna behöver flytthjälp.
Ont i armarna har jag, skittrött är jag och otroligt glad över att jag inte har en
massa att packa upp i den nya lägenheten utan jag kan krypa ner i min säng
och sova.
Det här är den fjärde lägenheten Maria bor i på ett år, men nu har hon lovat
mig att hon inte ska flytta mer. Inte i år i alla fall.

Vad ska man göra med en sådan här människa?
Inget av det jag kan komma på skulle godkännas av en domstol.