En kropp som en 22-åring
Det var länge sedan jag missade att blogga, men igår hände det.
Blogga på jobbet funkar ju inte och på kvällen var det teater, när vi sedan kom
hem till Maria låg hennes internet nere så det blev bloggfritt.
Teatern ja, så bra bra den var.
Har ni möjlighet så gå och se "De tre musketörerna" på Stockholms Stadsteater!
En härlig föreställning med duktiga skådespelare och musik som gör att det spritter
i benen, mycket nostalgi i dom låtarna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Yared Tekeste älskar verkligen sin reggae.
Han arrangerar reggaefestival i år igen, trots att förra årets festival gick med ca
två miljoners förlust förra året och både hans enskilda firma och han är försatta i
konkurs. Nu verkar han få lite mer hjälp från Uppsala kommun också, nu har dom ju
fattat att festivalen genererar pengar.
"Omsättningen som festivalen genererade i hela stan under festivalveckan uppgick till
cirka 17 miljoner vilket motsvarar ungefär 15 personers årslöner, berättar Ulrika Nisser
på Uppsala Tourism. Det kan jämföras med Bandyfinalen som omsätter runt 20 miljoner.
Och då får man tänka på att festivalens besökssiffror förra året var de lägsta på länge."
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det var inte så tokigt ändå att Henke Larsson spelade innebandy.
"Jag tror att han snarare har gynnats av att spela innebandy, säger Roland Andersson.
Han har hållit igång mer än de flesta allsvenska spelare under december och januari och
dessutom spelat matchspel"
Vad var det vi sa?
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Idag när jag skulle åka hem så var det naturligtvis strul med pendeltåget, vi blev stående
en evighet vid Ulriksdal så jag missade Upptåget.
Ibland är det verkligen en pina att åka pendeln, idag var det en sådan dag.
Inte nog med att vi blir stående, på tåget är det en morsa med två ungar som gapade
och skrek hela tiden dom åkte med. Dom gapade och grinade, slog varandra.
När mina ungar var små så försökte man få tyst på dom när man var ute bland andra
människor, kinkade dom och var ledsna så gjorde man ju vad man kunde för att få dom
på bättre humör och tysta.
Numera verkar det som att man ska låta ungarna skrika rätt ut, gapa och störa alla
andra passagerare.
Barn blir ledsna och det är inte alltid lätt att sitta där med en gråtande och arg unge,
men man kan i alla fall försöka ta tag i det hela och inte bara låta det fortgå.
