Det regnar, regnar

När jag drog ut öronpropparna i morse tyckte jag mig höra att det regnade, och när jag lyckades ta mig in på muggen så fick jag bekräftelsen. Ovanför toan här så är det nämligen plåttak, så där kan man sitta och lyssna på regnet om man nu känner för det.


En tröst i eländet är väl i alla fall att det har varit ännu värre väder hemma.
Nu är jag inte längre orolig för att husvakten vattnar för lite, nu är jag väl mer orolig för att blommorna simmar bort i stället.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0