En prins i mina armar

Oj, vad jag njuter av mitt semesterväder. Eller hur!
Det är bara att hoppas att det här är veckan som ska stärka gräsmattan och alla blommorna så dom orkar sommaren igenom och så smäller vi på med sol och värme igen sedan.

Jag satt precis och tänkte att nu måste jag väl gå ut med jycken en sväng innan jag kryper i säng, men så kom jag på att han är ju faktiskt i sitt eget hem.
Berätta det inte för någon, men jag saknar honom faktiskt när han inte är här.



Idag var vi till Karolinska och hälsade på lillprinsen och nu fick jag äntligen hålla i honom.
Helst hade jag stannat kvar där hos honom, men jag insåg till slut att det inte skulle funka med tre sängar + hans bytta i rummet och jag kunde ju inte få någon av föräldrarna att åka därifrån så det var bara för mig att pallra mig iväg.

*     *

Jag gissar att telefonerna går varma hos dom ska vaska fram en ny assisterande tränare till Storvreta, det är ju inte så enkelt att det växer sådana på träden så här en månad före säsongsstart. Tråkigt att chansningen med den här tränarkonstellationen inte fungerade, men man har ju iofs haft sommaren på sig att fundera över problemet så man har kanske snart en lösning klar.
 
*     *

Här är en kille som inte hade tålamod att vänta, han tog saken i egna händer.
Han ledsnade helt enkelt på att vänta på att doktorn skulle komma och sy ihop hans sår på benet så han letade upp sjukvårdsutrustning i rummet han låg i och sydde själv ihop såret.
Det skulle han inte ha gjort, för sjukhuset har nu polisanmält mannen för egenmäktigt förfarande, eftersom han olovligen använt sjukhusets utrustning.
Så kan det gå, när man är otålig!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0