Monas pusselbit

Det känns som att jag inte gör annat än beklagar mig nu för tiden.



Axeln bråkar med mig så att jag inte kan sova om nätterna, idag hände något med axeln när jag skulle gå från jobbet så det har gjort extra ont hela kvällen.
Ser inte direkt fram mot att gå i säng coh ligga och vrida och vända på mig hela natten utan att hitta någon sovställning som funkar.

Som om inte det räcker så har det hänt något med min vänsterhand, det gör ont i den typ längst ner på handflatan under tummen. Rätt vad det är så måste jag släppa det jag håller i, för att det börjar göra så ont att jag inte kan hålla greppet.

Såja, nu har jag gnällt klart.
För stunden i alla fall.

* * *

Jag tänkte pigga upp mig själv lite idag, med att gå till frissan och snygga till mig lite.
Sanne på Hair Fashion på Odengatan i Stockholm tog hand om mig och såg till att jag fick en stunds njutning, för det är ju en ren njutning att gå till frissan. Allra helst när när salongen har sådana här underbara massagestolar som tar hand om ryggen under hårtvättningen.
Så otroligt skönt att bara luta sig tillbaka och bli omhändertagen.

Jag gick från jobbet till Odengatan, det tog lite drygt 30 minuter i strålande sol och riktig värme. När jag klev ut genom dörrarna igen hade himlen öppnat sig, regnet vräkte ner och det både dånade och blixtrade för fullt. Jag kände mig riktigt snygg när Sanne var klar med mig, men när jag kom fram till stationen vid Karlberg såg jag mer ut som något katten släpat in. Det lilla paraplyet jag hade med mig ville inte samarbeta utan vände sig direkt och knäckte en pinne, så det var en genomvåt Mona som klev på pendeltåget, kjolen gick att vrida ur.
Men efter 1,5 timmes tågåka hade både kjolen och jag torkat när vi klev ut i solskenet.

* * *

På eftermiddagen blev det ett glas bubbel och tårta på jobbet.
Vi tackade av en kollega som går i pension, då får man göra sånt.