Monas pusselbit

Det är inte alltid så lätt att vara stolt över sina barn:

"Vi försvarar inte vår sons handling men vi stöttar honom som föräldrar för just nu har han bara oss"

Så skriver mamman till den lilla ligisten som sprang in på planen och försökte hoppa på Helsingborgs målvakt och som gjorde att matchen avbröts. Det känns lite som att den här pojken hade behövt sina föräldrar tidigare också, det är ju inte första gången han är i blåsväder och hamnar i bråk.
Det kan komma att svida i plånboken att bli så förbannad för att motståndarlaget gör mål i en match. Det är inte utan att jag hoppas på att man statuerar ett exempel här och ser till att det blir ett avskräckande straff.

När man är 18 år så måste man kunna förstå att ens handlingar får konsekvenser, och det hjälper inte att sitta hemma hos mamma och grina att alla andra är dumma när man själv är den största dumskallen. Om det vore min son så skulle jag ju naturligtvis göra samma sak och stå bakom honom, men gissa att han skulle få veta att han lever. Det skulle inte vara så roligt för honom kan jag tala om.
Men jag har ju tack och lov aldrig behövt vara med om att någon av mina barn har betett sig som en sådana här idiot.

* * *

Förstår ni det här?
Varför ska man hålla barnets kön hemligt? Vad är vitsen med det?
Jag är helt lost, fattar ingenting.

* * *

Idag har jag varit på möte med mina "tanter".
Jag har varit otroligt dålig på att gå på möten nu under våren och det var snudd på att jag hoppade över det här mötet också. Nu är jag i alla fall glad att jag gick dit, det blev en mycket trevlig kväll på Börjegatan.

* * *

Det här var på tiden.
Ännu en idiot ska få stå till svars för sina handlingar.

* * *

I morgon blir det tydligen invasion, ALLA barn och barnbarn kommer hit.
Oj, vad jag ska kramas med dom.