Med tårfyllda, rödsprängda ögon

Min förkylning vill inte släppa greppet, men nu är nog tårarna värst.
Om det bara varit snorigt så hade jag kunnat åka till jobbet i morgon, men som jag ser ut nu så får det bli ännu en arbetsdag vid köksbords-kontoret. Bättre att jag sitter här och låter snor och tårar rinna än att jag låter det rinna på mina kollegor, dom är nog glada om jag håller mig borta någon dag till.


Förkylningen måste väck snabbt nu, vi tänker ju försöka hitta någon resa till helgen.
En resa till någon plats där det är lite varmare än här, någon plats där jag kan lägga ut min blekfeta kropp och låta solen värma upp den och ladda den inför vintern som med stormsteg kommer allt närmare.

* *  *

I ett svagt ögonblick lovade jag att jag skulle vara med och skriva i Örnbloggen.
Häng med vet jag så får vi se vad som händer.
Det är ingen expert- eller "vi vet bäst"-blogg, utan vi är några helt vanliga supporters som kommer att dela med oss av vår färd mot nya medaljer.
Som sagt, häng med!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0