Monas pusselbit

Är det nu jag ska börja vända på dygnet igen?

 

Just nu förstår jag inte hur jag ska klara av att rulla ur sängen kl 5 varje morgon igen.

Idag vaknade jag väl vid ca 9:30, det betyder att jag ska upp 4,5 timme tidigare på måndag.

Det har ju gått förr men just nu känns det som något helt orimligt och otroligt.

 

* * *

 

Det lockar ju inte direkt att börja tåg igen efter att ha läst om och sett bilder från dom allvarliga tågolyckor som varit dom senaste veckorna, först i Spanien och sedan i Schweiz. Det lockar över huvud taget att börja åka tåg igen, det har ju ramlat in sms med förseningsinformation under hela semestern. Det är ju inget jag längtar efter direkt.

 

* * *

 

Undrar om jag ska försöka lämna hemmet en stund i morgon?
Kanske ta mig ner på stan?
Vi får se om jag orkar i morgon, kanske nöjer mig med att ligga hemma i hängmattan.

 

* * *

 

Jag känner mig förresten ganska blond, eller snarare blondare än tidigare.

Det var ju dags att dölja allt det gråa som envisas med att titta fram, tröttsamt att hålla på med det hela tiden. Men jag har inte kommit så långt att jag skulle kunna låta det komma fram helt fritt, tror inte det skulle vara så där skitsnyggt på mig.