Samma gamla Mona?
Härligt väder idag, efter lite trädgårdsarbete blev det fika på terassen i solen med vänner som promenerade förbi. Nu när solen börjar skina över oss igen så kan jag inte förstå hur jag någonsin kan tänka tanken på att flytta till en lägenhet.
Men jag skulle inte ha något mot att någon kom och slog ner vår gamla uteplats och byggde upp något nytt i stället. Om någon har lust så vill jag gärna ha både en inglasad del och en öppen där jag kan sitta och njuta i solen. Och så vore det inte så dumt med en liten pool också, men det kan vi ta lite senare.
Så, om någon känner sig manad är det fritt fram.
* * *
Stackars oskyldiga barn!
* * *
Nu är det klart att Storvreta kommer att representeras i SM-finalerna i Malmö Arena.
Storvretatjejen Amanda Wall spelar final med KAIS Mora mot IKSU. Kul att ha någon att heja på i damfinalen också.
* * *
I morgon är det äntligen dags, dags att avgöra vilka som ska möta Dalen i finalen.
Jag hoppas ju och tror att det är Storvreta som ska till Malmö, det kommer att bli en otroligt spännande match i morgon. Biljetterna är slutsålda på nätet men det kommer att finnas något hundratal onumrerade sittplatser som säljs direkt i insläppet, och så finns det ju förstås ståplatserna.
Det här kan bli hur bra som helst.
Vad kan bli bättre än att spela inför ett kokande Fyrishov och ha den känslan med till Malmö.
* * *
Inte så bra planering med ett besök hos frissan i Stockholm i morgon eftermiddag, men jag får ta mig direkt till Fyrishov och matchen.
Om jag säger att den här nya frissan får göra vad hon vill, hur stor är risken/chansen att jag ser likadan ut när jag går därifrån med bara lite kortare hår? För det mesta brukar det ju bli så, trots att jag ger dom fria händer och blundar medans dom jobbar.
Risken är väl att det är samma gamla Mona som går därifrån.
Modell för en dag
Genomvåt efter att ha stått ute i ruskvädret och tagit rätt på en massa rester efter trädklippandet, just då blir det bestämt att jag ska åka med på en "Modell för en dag"-fotografering Modellfabriken i Stockholm.
Det var bara att börja gräva i gareroben efter något att sätta på mig, som vanligt åkte det ner flera alternativän nödvändigt i väskan. Men när jag har varit på sådant här tidigare har man blivit ombedd att ta med ett par tre ombyten. Jag hämtade upp E och håriga killen och så blev det tåg till Stockholm.
Vi möttes av en ganska oengagerad personal som så småningom började sminka oss.
Jag frågade kvinnan som sminkade mig om jag kunde få hjälp med håret, då tittade hon bara på mig och sa: Om tid finnes. När jag var färdigsminkad pekade hon runt ett hörn och visade att där kunde jag fixa mitt hår och sedan fanns tydligen inte tiden för mig utan hon gick iväg och satte sig att prata med en kollega i stället för att hjälpa mig. Som tur var så var tjejen som sminkade E mer hjälpsam och fixade till lite lockar i mitt hår.
Fotografen var en trevlig och snacksalig kille, men det märktes på bilderna att han hade haft en lång dag. Totalt knäppte han över 500 bilder på oss tre, E, håriga killen och mig och vi gick därifrån utan att köpa en enda bild.
Både E och jag har tagit sådana här bilder tidigare, hade vi inte gjort det så hade vi antagligen köpt med oss några hem men nu var det så få som vi kunde tänka oss att köpa att dom hade blivit så otroligt dyra att det inte var värt det.
"Modell för en dag"-konceptet är en kul grej, det är kul att bli sminkad och att bli fotograferad av någon som gör sitt bästa för att man ska se bra ut på bilderna. Men det har varit trevligare dom gånger jag gjort detta tidigare på andra ställen, här kändes det lite sunkigt. Jag gillade heller inte att man fotograferas så att andra besökare kan stå och titta på det som händer, känner man sig lite obekväm så blir det ju inte bättre då.
Men som sagt, det är kul att testa och vem vill inte ha lite snygga bilder på sig själv.
Vad hände?
Det kanske vore något, att jobba fyra dagar och vara ledig tre?
* * *
Igår en trevlig kväll med ost- och vinsmakning, det smakade nog lite för gott för jag har varit ovanligt trött idag.
I kväll satte jag mig i soffan för att, som jag hoppades, se Storvreta stänga semifinalen och besegra Falun. Det jag fick se var en förnedring.
När matchen var slut stod vi där med byxorna nere och hade blivit ordentligt uppsmiskade, det var knappt någon i laget som ens fick godkänt.
"Nu ska jag skämmas i bussen", sa Mika Kohonen till UNT efter matchen och han är inte den ende som fick göra det.
Ny match på måndag, en avgörande match där jag hoppas och tror att det är ett helt annat Storvreta som taggade går in för att nå ända fram till finalen i Malmö.
Jag åker ner till Malmö hur det än går, men det skulle ju vara otroligt kul att få se Storvreta försvara titeln och ta med sig bucklan igen.
Mys och spänning
Så otroligt skönt det har varit att få vara ledig, det känns som att det var en evighet sedan jag var på jobbet senast. Men nu är det bara att ställa väckningen på 5 igen och glömma att det finns något som kallas sovmorgon.
Idag fick vi så ha nästan alla barn och barnbarn här hemma, mysigt.
Härligt att prata med prinsessan, hon har alltid något spännande att berätta.
Så också idag.
* * *
Så spelade vi semifinal 3 i Fyrishov idag, vilken fest det blev.
2443 personer på läktaren som skapade en riktig slutspelsinramning av matchen, en match som var så där onödigt spännande så att jag var alldeles slut när den var över.
Vi vann med 6-5, men det var med nöd och näppe kändes det som.
Skönt att veta att killarna har så mycket mer att ge, ännu är det inte över.
Nästa match i Falun på torsdag, då kan vi stänga serien annars väntar ännu en match i Fyrishov nästa måndag. Vilket ju iofs kan vara bra för klubbkassan.
Tänk att få bjuda på en rumpchock
Tänk att få vara med i "Let's dance"!
Seriöst så skulle det vara otroligt kul att få göra något sånt.
Tänk att få träna och lära sig dansa på riktigt, att få träna och lära sig av ett riktigt proffs.
Dom tränar ju så otroligt mycket, det måste vara den bästa och roligaste bantningskuren man kan vara med om.
När jag skrev på Facebook att jag skulle vilja vara med, så fick jag en kommentar där frågan var om det skulle vara läge för en rumpchock då. Och det kan jag ju lova att någon sorts chock skulle jag antagligen bjuda på.
Frågan om rumpchock är ju befogad, det har ju hänt ett par gånger att jag bjudit mina medpassagerare på tåget på en sån. Så kan det gå när det är bråttom på morgonen och kjolen fastnar på något vis, men då är det bara att låtsas som inget har hänt och hoppas att man kunnat få medpassagerarna att le lite på morgonen.
Knipsade kulor, självmål och en hel del sömn
Förmiddagen tillbringades på kontor köksbordet, skönt att ha den möjligheten att kunna sitta hemma och arbeta ibland. Jag fick tom lite engelska gjort, det var ett tag sedan sist.
* * *
Vi gjorde ett besök i Järnia-butiken som ska stänga ner och därför säljer ut allt med 50% rabatt. Det låter ju iofs kanonbra, men eftersom den butiken har en väldigt hög prisnivå så blir ju förtjänsten kanske inte så stor som det låter om man handlar något nu. Det hindrade dock inte paret som stod framför oss i kön med två fullastade kundvagna. Deras slutsumma blev, med rabatten dragen, nästan 15.000:- och jag kunde inte låta bli att fundera över vad dom hade fått betala i en annan butik för samma saker.
* * *
Jag träffade den håriga killen en snabbis, han var riktigt ynklig.
Tratt runt huvudet och knipsade kulor, det är inget att skoja om tycker han.
* * *
Storvreta utjämnade till 1-1 i semifinalen mot Falun och fick lite oväntad hjälp.
Adam Fernqvist i Falun lär drömma mardrömmar om det här.
* * *
Tur att Skype finns när små prinsar finns hyfsat nära men ändå så långt bort.
* * *
Tänk, fyra kvällar vi kan gå och lägga oss utan att tänka på att ställa in väckning.
Underbart att få sova, det ska vi njuta av så mycket det bara går.
Letar efter sågen...
Idag var det strålande sol och härligt vårväder och så vände det till näst intill snöstorm på några minuter. Gissar att den här snön försvinner lika snabbt som den kom, men den känns ju ganska så onödig.
* * *
Vilken otroligt lat helg jag har haft, har knappt gjort ett dugg.
Borde ha sovit lite mer, men dom här j-a fötterna jag har väcker mig alldeles för tidigt.
Hur kan jag ha så jädrans ont i dom när jag ligger och sover?
Det känns banne mig som att jag skulle behöva åka till sjukhuset och sedan avtar det under dagen för att återkomma under natten igen.
Snart tar jag sågen och kapar dom.
* * *
Idag blev det klart med vilka vi möter i semifinalen.
Jag trodde ända till på eftermiddagen idag att vi skulle välja Dalen, men så när vi tittade på websändningen från matchen Falun-Helsingborg så kände jag att det blir ju naturligtvis Falun. Och mycket riktigt, Brolle och Pucken väljer geografiskt igen.
För Brolle är det ett väldigt bra val, dels har han tidigare tränat Falun och så bor han ju där.
Det innebär att han är snabbt hemma efter bortamatchen på skärtorsdagen.
Det betyder också att vi har möjlighet att få med en del supporters upp till Falun, det hade väl inte varit så många som tagit sig upp till Umeå om det blivit Dalen i stället.
* * *
Ställer klockan på 5, välkommen måndag.
Jag har bara regn hos mig....
Men det är klart, hellre lite regn än att det ska snöa igen.
* * *
Snuskgubbe!
* * *
14 raka slutspelsvinster för Storvreta, för min del så kan det gärna få vara 18 när den här säsongen är slut. Nog trodde jag att vi skulle besegra Linköping i kvartsfinalen, men att det skulle gå riktigt så enkelt hade jag inte räknat med. Eller enkelt och enkelt, dom försökte väl sprattla mot in i det sista men dom fick se sig besegrade.
Men nackdelen med att bli klara så snabbt med kvarten är att nu får vi ju sitta och vänta på att få reda på vilka vi möter i semin, dom andra lagen har ju svårare för att bestämma sig för vilka som ska gå vidare.
Igår möttes Pixbo och Warberg i en match som jag trodde Pixbo skulle vinna, men inte då. Nu kan Warberg avgöra på hemmaplan om inte Pixbo taggar till, vilket jag ju gärna vill att dom ska göra eftersom jag gått och sagt att vi kommer att möta dom i Malmö 21 april.
Det gjorde ont i hela mig och kanske mest i min axel, när jag såg hur Warbergs Magnus Svensson blev fälld och låg vred sig i plågor. Den axelskadan gör troligtvis gårdagens match till Magnus sista för den här säsongen.
Tråkigt för Magnus och tråkigt för Warberg, men jag är glad för att Warberg inte tänker gå vidare och göra någon anmälan mot Martin Östholm.
För mig såg det ut som en olyckshändelse.
* * *
Seved, hur har det kunnat bli så här?
Gängen styr och myndigheterna kan tydligen inget göra.
Pst... ni kommer väl ihåg att ställa om klockan
Kom ihåg att vi ställer FRAM klockan en timme, till sommartid
Blodet droppar
Jag lyckades trampa in en glasbit i foten, det var ruskigt oskönt kan jag tala om.
Blodet droppade och ont gjorde det när jag fick hjälp med att dra ut den.
Ett mysterium hur det kunde ligga en glasbit på köksgolvet eftersom inget vet med sig att man har tappat något glas, men så var det i alla fall.
* * *
Jag fick för mig att jag skulle gå och titta på lite nya skor idag, men så insåg jag inne i skoaffären att det är ju korkat att ens försöka prova nu när fötterna är så svullna.
Så det nöjet får jag spara på ett tag till.
* * *
Jag börjar fundera på om det inte är dags att boka den där flygbiljetten till Malmö snart.
* * *
Polly-klubben? Ja, varför inte.
Tröttman sprider sig
Är det ljuset man ska skylla tröttheten på nu?
Jag är trött som jag vet inte vad, tror det får bli riktigt tidigt i säng.
Här är det i alla fall bara en massa hockey på TV:n, det kan jag klara mig utan.
* * *
Jag var till naprapaten igår, och idag känner jag mig stel i ryggen och hade riktigt jädra ont i benet när jag gick till tåget på eftermiddagen. Antagligen är det så att jag tänker mer på det nu när jag har pratat med naprapaten, hans ord finns ju där i bakhuvudet. Nu gäller det att jag ska komma ihåg att göra dom där enkla och snabba övningarna som han gav mig i hemläxa.
Hur korkad kan man bli?
Vi stannade till vid en smågodisbutik när vi körde hem idag, det blev naturligtvis varsin påse med hem. Varsin påse eftersom vi inte riktigt tycker om samma saker, men jag brukar faktiskt tvinga i mig några äckliga från gubbens påse när det har tagit slut i min.
Nu mår jag nästan illa efter att ha tryckt in smågodis i ansiktet, tror jag får ställa undan påsen.
Kanske gömma den för mig själv?
Tror jag får försöka med det.........
Såja
Det ni!
Världens snöstorm en stund igår och lite snö idag också, men dom (vilka dom nu är) måste väl göra slut på allt vinterväder innan dom kan släppa på den där värmen som man pratar så mycket om.
Kom sol! Vi behöver dig!
* * *
Det finns dom som, hur otroligt det än låter, tycker att jag är lite insnöad men nu har den där roliga tiden börjat. Slutspelstiden, så klart.
Första matchen i kvarsfinalen är avklarad, med nöd och näppe höll jag på att säga.
I 50 minuter satt jag och var allt lite orolig för hur matchen skulle sluta, men så gör Storvreta sex mål på dom sista 10 minuterna och segern är säkrad. Killarna fick sig en uppsträckning av tränare Brottman i sista pausen, och det gav ju resultat till slut.
Foto: Jesper Mattsson
Två av matchens lirare, Hannes Öhman står för fyra mål och en assist och Jesper Berggren smäller till och gör två mål på otroliga 13 sekunder.
Vi vinner till slut matchen med 9-5 och på fredag väntar match nr två av fem möjliga.
Visst är det lite för långt att åka till Linköping och kolla på matchen?
* * *
Fick bebisgosa en snabbis i kväll, så otroligt mysigt det är.
En gosig söndag
Vi fick träffa min lilla brorsdotter som föddes i onsdags och tänk att det kan vara otroligt mysigt att få sitta och hålla en så liten människa i famnen.
Det är så otroligt att se dessa små händer och fötter, dom är alldeles färska men dom ser ut som en gammal människas med den lite rynkiga huden.
Att se in i dom små ögonen och fundera över vad dom kommer att få se och uppleva.
Sedan blev det hemfärd för mera mys, prinsessan kom så jag fick gosa lite med henne.
Svårt att förställa sig att hon varit ännu mindre än den lilla jag höll i famnen en stund tidigare, otroligt så fort tiden går och vad fort barnen växer och utvecklas.
Prinsessan berättade för mig att hon också varit bebis och då kunde hon inte prata och gå, men att det kan hon minsann nu.
* * *
Nu börjar den, kampen om finalbiljetterna till Malmö Arena.
Måndag kväll kl 19 är det dags för första kvartsfinalen mot Linköping i Fyrishov.
Jag ser fram mot en tuff match inför fyllda läktare, där publiken hjälper Eaglarna att stötta laget som en extra spelare.
Beroende och äntligen slutspel
Jag heter Mona och jag är beroende.
Som om det inte vore nog med Wordfeud så har jag nu fastnat i ett annat träsk.
Rumble fick klorna i mig idagoch trots att jag har fått så otroligt mycket stryk idag kan jag inte låta bli att spela så fingrarna glöder.
På tid ska man få fram så många ord som möjligt av dom 16 bokstäver som kommer upp på spelplanen, riktigt kul. Men som sagt beroendeframkallande.
* * *
Jag var och bevittnade Sirius sista match i SSL.
Denna sista match spelades i Fyrishovs B-hall, A-hallen var uppbokad för Schack-Fyran.
På sätt och vis kändes det ganska bra att matchen gick där inne, det hade varit värre i stora hallen med gapande tomma läktare.
Nu fick ju vi 207 på läktaren gott och väl plats och det kändes lite mer intimt.
Matchen började riktigt uselt från Sirius sida, första perioden var dom riktigt dåliga och det kändes som att dom skulle bli mosade av Caperiotäby. Men så kartade man på sig och i sista perioden var dom riktigt bra. Med halva sista perioden spelad kändes det som att det skulle kunna sluta med en hemmaseger, men tyvärr så höll det inte hela vägen.
Sirius gjorde i alla fall ett snyggt sorti ur SSL och nu väntar Allsvenskan nästa år.
* * *
Storvreta spelade sista grundseriematchen mot Tyresö Trollbäcken och trots att man vilade hela förstauppställningen vann man med 6-4. Skönt att visa alla som påstår att vi bara lever på våra "stärnor" att det går alldeles utmärkt att vinna matcher även när dom inte finns på planen. Vi har hungriga killar bakom som gärna kliver fram.
Lite kul att se att Mattias Samuelsson är en så bra bänkspelare, tom så bra att han fick en 3:a i betyg av Innebandymagazinet.
Inte dåligt med ett sånt betyg utan att vara på planen annat än vid uppvärmningen.
Nu börjar det roliga, på måndag spelas första slutspelsmatchen.
Vi valde att möta Linköping i kvarsfinalerna och första match är på måndag i Fyrishov.
* * *
Den där sovmorgonen som jag hade tänkt mig i morse gick om intet, det är inte lätt att sova när håriga killen och hans morsa har brottningsmatch i sängen bredvid.
Stubbar och en himla massa matcher
Den som gjort det har satt dit ett par stubbar i stället, inte så där jättesnyggt.
Nu är jag så där svullen om anklarna igen, tror jag blir galen.
Jag ser ut som jag fått sådan där "elefantsjuka".
Och inte nog med det, jag har fått ischiasont också.
Jag kollade efter naprapattid på jobbet men fick fatt på en massagetid i stället, gissa om det gjorde ont när Lisa klämde till. Det gjorde så ont att jag blev alldeles svettig, men det kändes i alla fall bättre när hon var klar. Fick mig en snabbomgång på rygg och axlar också, det var verkligen välbehövligt.
Det känns att vi haft en kämpig tid, att jag har varit lite extra spänd.
* * *
Men allt är inte bara elände, även om man kan tro det när man läser det jag skriver.
Jag har ju blivit faster igen, det var drygt 23 år sedan sist.
En liten tjej (så klart) som tog god tid på sig att komma ut, hon vill antagligen visa direkt vem det är som bestämmer så att ingen får några andra idéer.
* * *
I måndags var det matchdags för Örjan Skogström, för 501 gången i högsta serien.
Till "digadigadingdingding, här glider Kingen in" kom Örjan in på planen, som vanligt sist av alla spelarna. Men den här gången gled han in ensam för att få motta publikens hyllningar.
Grattis Örjan, när säsongen är slut så är du uppe i minst 509 matcher.
* * *
Hur var det nu, skulle jag inte försöka komma iväg på en solresa snart?
Bebisar
Den här dagen har jag funderat mycket på bebisar och hur släkten växer.
Vi fick nämligen en liten kille till i släkten under natten, mina barnbarn fick en liten syssling.
Kul med en liten kille, vi har ju mest flickor i släkten tidigare.
Och nu går vi och väntar på att nästa bebis ska bestämma sig för att komma ut.
Jag ska ju bli faster igen, senast var det för snart 24 år sedan.
Varenda gång det piper till i mobilen nu så tror jag att det är bebisen som vill anmäla sin ankomst, men den vill tydligen dra ut på det hela lite.
Du lilla pyret där inne, kom ut nu!
* * *
När väckningen gick igång kl 4.40 i morse var jag mer död än levande, jag ställde om klockan och sov en liten stund till vilket gjorde att den där hårtvätten fick strykas från morgonens pressade tidsschema. Hoppas jag orkar pallra mig ur sängen och åtgärda det i morgon bitti, annars ligger jag risigt till snart.
* * *
Matchen mot Mullsjö igår kändes till en början riktigt avslagen, det var som att killarna hade tankarna på nästa vecka och inte på den match som spelades just då. Nu gjorde man i alla fall jobbet och vann med 9-5 efter att ha lagt på lite mer energi i slutet av matchen.
En grundspelsmatch kvar på lördag och sedan väntar slutspelet, val av motståndare i kvartsfinalerna görs direkt efter lördagens match. Spännande att höra vilket lag man väljer, som det ser ut just nu har man att välja mellen Dalen, Helsingborg, Linköping och Warberg. Men det kan ha ändrats efter sista omgången, TT och AIK ligger ju och nosar alldeles under strecket och det finns väl en minimal chans att AIK kan kravla sig upp.
* * *
I morgon är en annan dag!
Amazing euphoria och blandade känslor
Loreen kommer att representera oss med en kanonlåt i Azerbajdzjan, det måste vara den bästa låten vi skickar dit på många år. Men jag hade nog inte deppat om vi skickat dit Danny i stället, jag gillade ju hans låt också.
* * *
Det blir en jobbig dag på jobbet i morgon, vi kommer att få veta vår nya organisation.
Sent i fredags eftermiddag fick jag beskedet att jag kunde vara lugn, jag har jobbet kvar även efter 1 april. Men det är många av mina kollegor som inte kommer att ha det, och det gör mig så ledsen. Ännu så länge har jag bara hört bitvis vilka som är berörda, det är otroligt tråkigt att höra att människor som jobbat 20-30 år i företaget inte längre får plats.
Det kommer att bli några jobbiga veckor till månadsskiftet, vi får se till att ta väl hand om våra kollegor som får lämna. En del kommer att se det som en utmaning, medans en del med all rätt kommer att vara ledsna och arga.
Det är många stadier man ska gå genom när man får ett sådant besked.
Jag är otroligt lättad och glad över att jag kommer att vara kvar, men jag kommer att sakna dom fina människor som får gå.
* * *
Håriga killen kom till oss i torsdags och den här gången hade han sin morsa med sig.
Det var riktigt mysigt att ha två hundar på besök, även om det gick riktigt livat till ibland när håriga killen precis som alla andra barn skulle hålla på och bråka med morsan.
Det blev trångt i mitt knä när jag satt och försökte njuta av lite sol och kaffe på balkongen i lördags, får en sitta i knät så vill ju naturligtvis den andra också göra det.
Det finns hopp
Jag sitter och dricker kaffe i solen på balkongen hemma hos E och K, hör hur dom spikar lister inne i lägenheten.
När jag sitter här i solen känner jag att det finns lite hopp i alla fall, att allt kommer att ordna sig.
Visst känns allt så mycket bättre när solen skiner.
Äntligen lite mat i magen
Jag har varit solo hemma hela veckan, och ni som känner mig vet att då blir det lite si och så med maten för min del. Jag äter ju något, men det blir inte direkt några måltider att skryta om.
Därför var det så otroligt skönt när det fanns färdig mat när jag kom hem idag, och inte vilken mat som helst utan gräddstuvad lever. Otroligt gott!
* * *
Nu börjar enhet efter enhet bli klara med omorganisationen, vi på min enhet har ännu inte fått något besked men jag hoppas att det kommer i morgon.
Det är som tortyr att gå så här och vänta på besked.
* * *
Enligt löpsedlar och förstasidor så är makarna Reinfeldts separation det största som hänt i världen det senaste dygnet. Det kan inte vara lätt att vara i den situationen och få det upptryckt i ansiktet överallt. Människor separerar varje dag, det är inte något konstigt eller ovanligt.
Låt dom få göra det i fred.
* * *
Håriga killen kommer för att vara här några dagar, den här gången tar han tydligen sin morsa med sig också. Undrar hur det kommer att gå.....
Skräcken
Magsjuka härjar i familjen, tack och lov finns dom drabbade inte i huset när "festen" börjar.
Det där är annars en skräck jag har, att bli magsjuk när jag är på jobbet.
Hur sjutton skulle jag ta mig hem?
Det tar två timmar att komma hem med 20 minuters promenad, två olika tåg och lite väntan mellan dom. Hur skulle jag klara det om magen bråkade åt båda hållen?
Tack och lov så har det hittills aldrig hänt (ta i trä), men skräcken finns där.
* * *
Idag var jag på information från Trygghetsrådet, inför våra personalneddragningar.
Av 101 personer ska 20 bort, det är alltså var femte av oss som bara jobbar kvar den här månaden ut. Det kommer att vara en jobbig tid tills vi får besked, besked om vilka som berörs. Eller berörs gör vi ju alla, oavsett om vi får vara kvar eller åker ut.
Får jag vara kvar så kommer jag ju ändå förlora en massa av mina fina kollegor.
Den här väntan på besked är otroligt frustrerande, nu vill vi alla bara veta.
Vi hanterar väntan och oron olika, men det är väldigt mycket galghumor just nu.
Vi skrattar nästan mer än vanligt på fikarasterna, men det är väl någon sorts försvar för att slippa tänka på vad som komma skall. Vårt sätt att hantera oron.
* * *
Kvällsfika hos trollungen i Skyttorp.
"Jag är ingen skitunge, jag är en trollunge"
